Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grand — 320 — grasseyer
ngt som ilgods; bureau dea ~ vitesse ilgodsexpedition; ouvrir de ~s yeux göra stora ögon ; F avoir les yeux plus ~ que le ventre (la panse) yilja lia mer än man orkar (rår med). 2. grand,s. m. ngt stort, storartadt, högt, ädelt; les [au lycée, etc.] eleverna i högre klasserna; les ~s [de ce monde] de rika och förnäma, de mäktiga, stora, inflytelserika; ~ d’Espagne* spansk grand; F faire le trancher du ~ spela förnäm; petits et ~ stora och små, hög[a] och låg[a] ; faveur* des ~ ~ hofgunst etc.; en ~ i naturlig storlek, i stort, i stor skala; storartadt; fig. högsint, ädelt.
grand-croix [pl. -s-],s. m. kommendör med stora korset,
grand-duc [pl. -s-s], storhertig; zool. [berg]uf = Strix bubo L.
grand-ducal, ~e*, a. storhertiglig.
grand-duché [pl. -s-s], storhertigdöme.
Grande-Bretagne*, geogr. Storbritannien,
grande-duchesse* [pl. -s-s], storhertiginna,
grandeiet, ~te*, a. F tämligen stor.
grandement, adv. stort s. grand; mycket, rikligen, högeligen, fullkomligt; avoir ~ de quoi vivre äfv. hafva fullt upp; vivre ~ lefva p. stor fot. grand esse*, grandezza (värdighet af spansk grand),
grandeur*, storlek (längd, vidd); stor-, betyden-, höghet &c s. grand; storslagenhet, storsinthet; vikt, betydenhet, högt stånd, hög värdighet; härlighet; ~ d’âme* själsstorhet. grand’garde* [pl. ~s], [[militärisk term]] beredskap, fältvakt,
grandiose, a.2 (s. m.) storartad, -slagen,
grandir, 2:1, 1,itr. växa [till, upp], blifva stor; fig. äfv. tilltaga, utveckla sig. II. tr. göra (komma att synas) stor ell. större, förstora, se ~ göra sig stor; fig. [upp-, för]höja sig.
grandissime, a.2 F ofantligt, öfvermåttan stor.
grand-lof [pl. -s-s], ~ storehals.
grand-mât [pl. -s-s], ~ stormast,
grand’maman* [pl. ~s], F far-, mormor,
grand’mère* [pl. ~s], far-, mormor; ~ paternelle ell. du côté paternel farmor; ~ maternelle ell. du côté maternel mormor,
grand-oncle [pl. -s-s], fars ou. mors farbror en. morbror.
grand-papa [pl. -s-s], F far-, morfar,
grand-père [pl. -s-s], far-, morfar; jfr grand’mère* ses deux grands-pères hs farfar och morfar. grand’tante* [pl. ~s], fars ell. mors faster en. moster. grand’voile* [pl. ~s], ~ storsegel,
grange*, [sädes]lada, loge.
Granique, geogr. le ~Granikus.
granit, granit, gråsten,
granitelie, a.2 granitartad, -lik.
granitique, a.2 granitartad, -isk.
granivore, a.2 (s. m.) zool. fröätande, -ätare.
granulaire, a.2 miner. kornig.
granulateur, [[teknisk term]] korningsmaskin.
granulation*, [[teknisk term]] körning, granulering ; läk. granulation,
granule, m. bot. litet frö, frökorn,
granulé, ~e*, pp. s. följ.; a. kornig, grynig,
granuler, 1:1,tr. [[teknisk term]] korna, gryn a; läk. granulera.
granuleux, euse*, a. småkornig, grynig; små-knottrig.
graphique, a.2 © grafisk; caractères ~s bokstafstecken ; signes skriftecken,
graphite, m. miner. grafit (blyerts),
graphomètre, vinkelmätningsinstrument.
grapin, s. grappin.
grappe*, [druf-, blom]klase; [vin]drufva; veter. spritt; [[militärisk term]] art. drufhagel; ~ de groseille* vinbärsklase; F mordre à la ~ nappa på kroken.
grappillage, efterskörd p. vinbärgen; F snatteri.
grappiller, 1:1,itr. (tr.) insamla efter skörden kvarblifna drufvor ; fig. F snatta,
grappilleur, euse*, drufplockare, erska efter skörden; fig. F snattare.
grappillon, småklase (del af en större), grap[p]in, [båt]dragg; ~ d’abordage änter-dragg; fig. F jeter, mettre le ~ sur qn taga välde öfver ngn.
gras, ~se*, a. © (s. m., adv.) fet (tjock); flottig; smörjig, nedsmord, oljig, sölig, smutsig; mustig; fig. F äfv. slipprig; gros et ~ tjock och fet, duktig; le bœuf ~ fastlags-oxen ]fil ~ [[teknisk term]] boktr. grof linie; caractères demi-~ halfïet il; jour O] dag då man i katolska kyrkan får ata kött; avoir la langue ~se — parler ~ tala tjockt, skorra; mardi ~ fettisdag; F le pavé est ~ det är halt, slipp-rigt af fet smörja; avoir le pinceau peindre ~ mål. tjockt, lägga p. tjockt med färg; peindre à ~ mål. vått i vått; temps ~ fuktigt, rått väder; tuer le veau ~ slakt. den gödda kalfven; F dormir la (faire)jse matinée sofva till långt fram p. (upp p. ljusa) dagen; ligga och dra sig [om morgnarna]; il n’en est pas plus ~ det har h. ej blifvit fet på; faireses choux ~ de qc sko sig på ngt; le ~ de la jambe tjockbenet (vaden); au ~ med kött ell. buljong; voulez-vous] du ~ ou du maigre en fet eller mager bit? faire ell. manger ~ äta kött.
gras-cuit, ~e* [pl. ~s], a. degig,
gras-double [pl. ~s], innanmäte, slarfsylta o. a.
gras-fondu, gras-fondure* [utan pl.],veter. ett slags tarminflammation,
grassement, adv. i F uttr. payer, récompenser] ~ rikligen, frikostigt; vivre ~ lefva godt.
grasset, ~te*, a. F något fet, fetlagd, hullig.
grassette*, S. bot. tätört = Pinguicula vulgaris L.
grasseyement, skorrning.
grasseyer, 1:16,itr. skorra.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifyes]] omskrifyes. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
