Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - larmier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
larmier — 381 — lavure
avec des de sang man kunde gråta blod öfver detta brott,
larmier, [[teknisk term]] takfot; vattenlist p. fönster; ibl. ögonvrå,
larmiers, pl. veter. tinningar p. häst.
larmoiement, läk. tårflytning, tåreflöde, rinnande ögon; ibl. tårefloder,
larmoyant, a. badande i tårar ; gråtmild ; ibl. rörande ; un mélange de] comique et de ~ ibl. löjen (skratt) och tårar,
larmoyer, 1:17,itr. F vara gråtmild, gråta, lipa.
larmoyeur, euse*, gråtmild människa, en som [jämt] lipar.
larron, ~nesse*, tjuf, -kona; röfvare; le bon den bot.ärdige röfvaren; s’entendre comme en foire* hänga ihop som 1er och långhalm; geogr. les îles* des Larrons Ladronerna.
larronneau, F småtjuf, snattare.
1. larve*,zool. larv.
2. larves*,pl. antik. vålnad, spöke.
laryngé, ~e*, laryngien,~ne*, a. anat. strup-, struphufvuds-.
laryngite*, läk. strupinflammation.
laryngoscope, läk. laryngoskop (strupspegel).
larynx, anat. struphufvud.
1. las,interj. F ack! s. hélas.
2. las, ~se*, a. trött, uttröttad, -tråkad, -led-sen [de af, på]; être ~ de la vie äfv. känna lifsleda ; s. guerre* ; avoir la main~se d’avoir écrit vara trött i handen af att ha skrifvit.
lascif, ive*, a. © kättjefull. lasciveté*, kättja.
laser, bot. spenört = Laserpitium latifolium L.
lassant, ~e*, a. tröttande, tröttsam,
lasser, 1:1,tr. [ut]trötta, uttråka, göra utledsen. s. ~ tröttna (bli trött), ledsna [de på, vid, att],
lassitude*, trötthet; matt[ig]het; ibl. ledsnad, leda. last ell. läste, [skepps]läst.
lasting, yiietyg: lasting.
latanier, solfjäderspalm = Latania.
latent, ~e*, a. fys. latent, bunden; eljest dold, hemlig; veter. smygande,
latéral, ~e*, a. © sido-; nef sidoskepp,
latéralement, adv. på, vid, från ell. åt sidan,
laticlave, antik., ett slags dräkt: latiklavillS.
latin, ~e*, I. a. latinsk; le quartier, le pays ~ studentkvarteren i Paris; ~ voile ~e trekantigt segel, latinsegel. II. s. m. latin; en på 1.; bas-~ senlatin; F perdre son ~ förspilla sin möda; ? je suis au bout dell. j’y perds mon ~ äfv. jag vet inte hvar jag är hemma (hur jag har det),
latiniser, 1:1,tr. latinisera, gifva latinsk form åt.
latinisme, latinsk språkegenhet, ordvändning,
latiniste, latinare.
latinité*, latinitet; bonne ~ ren[t] latin; basse ~ senlatin.
latitude*, geogr. latitud, bredd, polhöjd; fig. vidd, utsträckning i betydelse etc., vidsträckt betydelse; frihet (spelrum); degré de ~ breddgrad; au60e degré] de ~ nord nordlig bredd; hautes (basses) höga (låga) breddgrader, trakter nära polen (ekvatorn); ~ ~ de départ, d’arrivée* från-, inseglad 1.
latitudinal, ~e*, a. © polhöjds-; bredd-; plan ~ tvärskeppsplan.
latitudinalement, adv. ~ tvärskepps,
latitudinarisme, [aiit för storl slapphet i åsikter, fritänkeri.
Latium, gam. geogr. le ~Latium.
Latone*, myt. Latona.
latrie*, i uttr. culte de ~ Guds tillbedjan,
latrines*, pl. latrin, afträde.
latte*, [[teknisk term]] läk., latta, ribba, skena,
latter, 1:1,tr. [[teknisk term]] beslå med läkter s. föreg,
lattis, [[teknisk term]] läktverk &c s. föreg,
laudanum, farm. opiat, opietinktur.
laudatif, ive*, a. loftalande, lof-,
laudes*, pl. katolsk îiturg. »lofsång».
Laure*, dopn. Laura.
lauréat, a. o. 8. m. lagerkrönt, prisbelönt [författare], pristagare; poète ~ ibl. hofpoet.
Laurent, dopn. Laurentius, Lorens, |auréole*,bot. ~ femelie* ti[rs]bast = Daphne Mezereum L.
laurier, bot. lager[träd] = Laurus; couronne* de lagerkrans; s. reposer sur ses o»s hvila på sina lagrar; ~-rose nerium.
laurine*, kem. laurin.
lavabo, vanl. tvättställ (lavoir, toilettrum).
lavage, [ur]tvättning &c1 s. laver; or de ~ vaskguld; prendre qc en ~ läk. nedskölja ngt med mycket vatten,
lavande*, bot. lavendel.
lavandière*, [[mindre brukligt]] tvätterska (vanl. blanchisseuse*).
lavaret, fiskarten Oxyrhyncus lavaretus o. Salmo maræna.
lavasse*, stört-,s. valregn; F slask, skval,
lave*, lava.
lavement, tvagning [des pieds fot-] ; lavemang,
laver, 1:1,tr. tvätta, två, spola, skölja; 0 vaska; utlaka, -luta; måin. lavera etc.; bokb. planera (oftare coller); fig. af två; ~ la vaisselle diska; F ~ la tête à qn ge ngn en dufning, banna, läxa ell. skola upp ngn. s. ~ tvätta sig [les mains* om händerna, la figure i ansiktet] ; fig. F je m’en lave les mains* jag tvår mina händer; s. ~ de qc visa sin oskuld i ngt; cela s. lave det kan (duger att) tvättas,
lavette*, disktrasa.
laveur, euse*, en som tvättar &c s. laver; ~ d’or guldvaskare; ~ de vaisselle* diskare, -erska; flacon (väse) ~ kem. tvättflaska,
lavis, ritk. [dessin au\ ~ lavering,
lavoir, tvätthus, -stuga, klapphus; [[teknisk term]] va3kverk, -tråg, -ho; boktr. -fat, -tråg, etc.
lavure*, i uttr. ~ d’écuelles* ell. oftare de vaisselle* diskvatten; ag. äfv. slask, skval; [[teknisk term]] ~
F familjärt. P lägrre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
