- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
430

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mou ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mou — 430 — moulure

2. mou,s. lunga på vissa djur; [de veau] kalflunga.


mouchard, F polisspion,


moucharder, 1:1,tr. (itr.) F spionera [på].


mouche*, fluga; musch; prick p. skottafla; litet pipskägg; med läder öfverklädd knopp pä florett etc.; ~ tendertin en eskader; ~ à miel bi; f~-guêpe* geting; mèche* à 0 centrumborr; F uneine en slipad karl; pieds, pattes* de r\> F kråkfötter; F prendre la ~ bli stött, stucken, stickna[s] ; F quelle Va piqué hvad tar det ell. går det åt h. ? hvad är h. ond för? faire ~ träffa pricken; fairea ~ du coche fjäska &c s. coche; faire d’une ~ un éléphant göra berg af sandkorn.


1. moucher, 1:1,tr. snyta (putsa näsan på); putsa, snoppa ljus. s. ~ snyta sig; P F il ne s. mouche pas du pied h. är ej bortkommen, låter ej lura sig, dra sig vid näsan.


2. moucher, 1:1,tr. F föråldr. spionera på.


moucherolle, m. zool. flugsnappare, -fång.


1. moucheron, mygg[a] ; P parfvel.


2. moucheron, ljusbrand, -skarn.


moucheté, ~e*, pp. (a.) prickig; fläckig; om säd: sotig; om florett etc. med [läder]knopp.


moucheter, 1:8,tr. pricka.


1. mouchette*, [[teknisk term]] svarfv. hake, krok etc.


2. mouchettes*,pl. ljussax.


moucheture*, prickighet, prickar, fläckar på skinn etc.; hermelinsvans ; inskärning,


moucheur, ljusputsare; F en som jämt snyter sig.


mouchoir, näsduk; ~ de cou hals-, hufvudduk eu. -kläde; ~ de poche* näsduk; ~ à tabac snusnäsduk,


mouchure*, ljusbrand, -skarn,


moudre, 4:40,tr. mala; ~ de coups mörbulta; se moulu; ~ une mélodie ibl. haspla af ett stycke melodi,


moue*, sur min; F faire la ~ hänga läpp, se surmulen ut, tjura; visa (göra) sura miner [à qn ngn],


mouée*, ett slags hundmat.


mouette*, zool. måse = Larus l. ; ~ commune fiskmåse.


moufette*, s. mofette\

mouflard, ~e*, F P en som har pussigt ansikte.


1. moufle*, [mulj vante; mek. (då vanl.m.) blocktyg.


2. moufle,m. kem. muffel,


mouflée*, a. i uttr. poulie* ~ block i blocktyg.


mouflon, zool. mufflon[får].


mouillage, [[sjöterm]] ankarplats; förankring (om minor äfv. utläggning), tillankarsgående; aller, être au ~ gå, vara till ankars,


mouillé, ~e*, pp. s. mouiller; a. våt, blöt, fuktig; ~ jusqu’aux os våt in p. bara kroppen, alldeles genomblöt, lungblöt, -våt; F poule kruka; ~ de rosée* daggig; les yeux~s [de larmes*] äfv. [med] tårade ögon; le visage ~ de larmes* badande i tårar,


mouille-bouche* 0, ~ [ronde d’été] munväte-päron.


mouiller, 1:1,tr. fukta [boktr, an], väta, blöta [upp]; gram. muljera; ~ ~ [l’ancre*] [för-] ankra; fälla, låta gå i sjön; gå till ankars; ~ les yeux de qn framlocka tårar ur ngns ögon, komma ngns ö. att tåras,s. ~ fuktas &c; bli våt &c [les pieds om fötterna] ; om ögon äfv. tåras; ses yeux s. mouillèrent de larmes* äfv. tårarna kommo h. i ögonen ; se mouillé.


mouillette*, smal brödbit att doppa i ägg.


mouilleur, [[sjöterm]] muljör för fällning af ankaret etc.


mouilloir, [[teknisk term]] vätkopp.


mouillure*, fuktning &c s. mouiller; väta, fuktighet.


mOUjik, rysk benämning p. bonde.


moulage, [[teknisk term]] gjutning [à découvert i öppen sand, en sable i mager ell. våt sand, en terre* i lera], formning &c s. mouler.


1. moule*,zool. mussla.


2. moule,m. [[teknisk term]] gjutform, -flaska, instrument; boktr. äfv. valscylinder ; notkafle; knytkafle; kokk. form, låda; ford. famnmått; bois de ~ kastved; ~ de bouton knappform; ~ à fromages ostform; fait au ~ äfv. gjuten; jeter en ~ gjuta, stöpa; fig. jetés ans le même ~ som stöpta i en form ; jeter tout dans le même ~ skära alla (allt) öfver en kam; F cela ne s. jette pas en ~ det skakas inte ur armen.


moulé, ~e*, I. pp. (a.) gjuten; tryckt &c se mouler; chandelle formljus; fonte gjutgods; lettre pränt, -ad stil, tryck-bokstaf ; écrire en lettres pränta. II. s. m. F P tryckt [stil] ; s. [[teknisk term]] slip.


mouler, 1:1,tr. [[teknisk term]] gjuta, forma, stöpa; pränta, texta; aftrycka [sur efter]; klippa träd etc.; [[mindre brukligt]] famna ved (oftare corder); sable, terre* a ~ formsand, -lera; ~ [les formes* visa tydligt. s. ~ F bilda &c sig [sur qn efter ngn] ; gjutas &c.


mouleur, [[teknisk term]] formare, stöpare; modellerare; maître ~ formmästare,


moulin, kvarn; ~ à afé, à vent kaffe-, väderkvarn; [[mindre brukligt]] ~ à dévider haspel; F c’est un [vrai] ~ à paroles* en sådan sladdertaska, munnen står [då] aldrig stilla p. h., h. har ett godt munläder, jämt slår h. upp språklådan, hvad h. kan prata!


moulinage, [[teknisk term]] silkestvinning.


mouliner, 1:1,tr. tvinna silke; maskstinga trä.


moulinet, [[teknisk term]] stock, bom i vindspel; korsbom, vindkors; drejstock etc.; faire le ~ [avec un bâton skvadronera. moulineur ell. moulinier, [[teknisk term]] silkestvinnare.


moult, adv. gam. mycket, ytterst,


moulu, ~e*, pp. s. moudre; or ~ mussiv-, musselguld, äkta guldbrons; fig .jeui. le corps tout on m’a tout ~ de coups jag är (känner mig) alldeles sönderslagen, mör-bultad, rådbråkad,


moulure*, ark. etc. sims, -verk, list, fris.


* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. @ närmast iiiotsv. (o) omskrifven. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free