Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pastoral ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pastoral — 474 — patine
pastoral, ~e*, © herde-, -lik; landtlig;
pastoral-, pastors-, hörande till själavården,
pastorale*, s. herdedikt, -kväde, -stycke,
pastoralement, adv. fig. såsom en god herde,
pastoureau, elle*, [[mindre brukligt]] ung herde ell. herdinna,
pat, i schackspel: patt; faire r. göra kungen patt.
patache*, & [preJ-> vakt]båt, [toll-, post]jakt, -båt; ibl. diligens; ~ d’avis a visjakt.
Patagon, ~e*, folkn. patagonier, -iska. pat ag on,~e*, a. patagonisk.
Patagonie*, geogr. Patagonien.
pataquès, F groft fel som består uti att säga S i st. f. t och tvärt om.
patarafe*, F kråkfötter.
pataras, hjälp vant af gammalt sträckt tågvirke,
patarasse*, [[sjöterm]] dref järn, rubb.
patard, gammalt mynt; F [[mindre brukligt]] pas un ~ inte ett öre.
patarin, påtåren, benämning p. åtskilliga sekter,
patata, i F uttr. et patati et ~ och s. vidare [i oändlighet],
patate*, bot. batatas = Convolvulus batatas L,
patati, s. patata.
patatras, interj. pladask!
1. pataud, valp med klumpiga tassar.
2. pataud, ~e*, a. vanl. s. F luns, -a, -ig.
patauger, 1:10,itr. F traska, plumsa, plaska [i smutsen] ; ~ ligga och bunka utan att göra fart; fig. prata smörja, stanna i stöpet.
patChOUli, bot. Pogostemon patchouli; ett slags parfym,
påte*, deg; knådad etc. massa; pasta; fig. ibl. natur; [[teknisk term]] skom. klister; gröt; glasfluss, etc.; ~ d’Italie* makaronstjärnor, -bokstäfver etc.; [[teknisk term]] boktr. ~ à rouleau valsmassa; couleur* en ~ degfärg; fig. être mme un coq en ~ vara en lycklig ost,m. som pärla i guld; F une bonne ~ d’homme en hjärtans god och beskedlig människa (karl), den oförargligaste m. som finns, en riktig hederspascha, -knyffel; F ils sont de même ~ de äro af samma ull, skrot och korn, kunna ta hv. i hand. fig. mettre la main à la ~ själf lägga hand vid verket, ha sin hand med i spelet, vara med om ngt; ibl. hjälpa till.
påté, pastej [de på]; fig. F [bläck]plump; 0 boktr, puts, svibel; ~ de maisons* kvarter : fig. F un gros ~ tjock luns, klump,
påtée*, degboll, -klimp, mjölröra, [höns-, hund-, etc.] mat.
patelin, ~e*, F s. m. lismare, lufver; a. lismande; ibl. inställsam.
patelinage, F lismande, -eri.
pateliner, 1:1,itr. F lisma; tr. ställa sig in hos, drilla igenom, med.
patelineur, euse*, F lismare, -erska.
patelle*, ford. offerkärl; zool. Pateiia (snäcka),
patemment, adv. [[mindre brukligt]] uppenbart &c.
patène*, patén (oblattallrik),
patenôtre*, F bönen Fader vår; pl. [kulor i] radband, rosenkrans; [[teknisk term]] paternosterverk; korkflöten, rad af korkar för att hålla ett fisknät uppe; dire ses läsa sina böner.
patenôtrier, föråldr. en som gör radband &c.
patent, ~e*, a. uppenbar, tydlig; öppen; lettres ~es öppet konungabref, kunglig förordning,
patentable, a.2 en som erlägger afgift för tillåtelse,s. följ.
patente*, S. tillåtelse af myndigheterna att idka rörelse; ~ [de santé*] sundhetspass; ~ nette rent sundhetspass.
patenté, ~e*, a. (S.) en som betalar afgift för tillåtelse att idka rörelse; lagstadd. Pater 0, Pater noster, Fader vår; F savoir qc comme son ~ kunna ngt p. sina fem fingrar, kunna rabbla upp ngt utantill (som en katekesläxa); il neait pas son ~ fig. F h. är groft okunnig, kan ingenting,
patère*, antik. offerskål; nu: gardinhållare; [kläd]hängare,
paterne, a.2 F faderlig.
paternel, ~le*, a. © faderlig, faders-, fäderne-(föräldra-); p. fädernet (på min etc. fars sida); biens ~s fäderne[gods]; oncle ~ farbror.
paternité*, faderskap, ©.
påteux, euse*, a. degig; seg (tjock), slemmig; om stil: trög; avoir la bouche {langue)påteuse vara tjock i munnen,
pathétique, a.2 (s. m.) © patetisk; s. äfv. patos,
pathologie*, patologi (sjukdomslära),
pathologique, a 2 patologisk,
pathologiste, patolog.
pathos, F känslo-, ordsvall, ordsvammel; gam. retor. patos.
patibulaire, a.2 galg-; fourches* galge; avoir la mine, etc. ~ ha en galgfysionomi, se ut som en riktig galgfågel.
patiemment, adv. tåligt &c.
1. patience*, tålamod, tålig-, tålsam-, tålmodighet &c s. patient; spelt, patience; ~ [knapp]sticka; prendre,s. donner avoir [de la] ~ ha tålamod, tåla sig, ge sig till tåls, vara tålig; prendre ~ ibl. s. tiden an; prendre un mal en ~ tåligt bära ell. fördraga ett ondt; il perd est à out de {au bout de sa) la ~ lui échappe h. förlorar tålamodet, tålamodet tryter hm; faire perdre ~ à qn. poussera ~ de qn à bout uttrötta ngns tålamod, göra ngn otålig; avec ~ äfv. tåligt &c.
2. patience*,bot. Rumex Patientia L.
patient, ~e*, a. tålig, -modig, -sam; ibl. lång-modig, fördragsam [envers mot, med] ; s. patient söm skall undergå operation; en SOm skall undergå kroppsligt straff,
patienter, 1:1,itr. gifva sig till tåls, tåla sig.
patin, sko med tjock sula (hög klack); skridsko; med p. släde, gungstol, etc. ; ~ de neige* skida; ~ à roulettes* rullskridsko,
patinage, skridskoåkning: [[teknisk term]] glidning; roulette* de ~ skridhjul; ~ sur roulettes* skrid-. hjulsåkning,
patine*, ärg p. gammal brons; ~ antique en verte antik brons.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. (7) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
