Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - piper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
piper — 496 — pis
piper, 1:1,tr. fånga med lock ell. limspö; fig. F lura, bedraga; ~ les dés märka tärningarna för att bedraga,
piperie*, bedrägeri [eg. i spel],
pipette*, liten pipa; munstycke p. cigarett; dropprör, pipett.
pipeur, en som bedrager i spel; fig. bedragare; i denna bein. äfv. pipeusé*, i den högre stilen: piper esse*.
pipistrelle*, zool. dvärgflädermus = vesperugo pipistrellus Schreb.
pipit, zool. piplärka = Anthus Bechst.
1. piquant, ~e*, a. (s. m.) stickande &c se piquer; skarp (stark), hvass, bitande; fig. äfv. spetsig, pikant; être ~ äfv. stickas, brännas: d’un ton ~ äfv. spetsigt; le ~ de l’affaire*, äfv. det pikanta i saken.
2. piquant,s. bot. tagg; F barr.
1. piqué*, [hand]pik; ford. äfv. pikenerare; ~ ~ d’abordage änterpik; ag. F vous en êtes core à ent ni är långt därifrån; être à ent au-dessus de vara ofantligt öfverlägsen.
2. piqué,m. spelt, spader.
3. piqué*, F missämja, ovilja, förargelse, förtret; être n ~ avec äfv. vara osams med.
piqué, ~e*, pp. (a.) stucken, stött &c s. piquer ; s. m. piké; pikering, nåtling &c.
pique-assiette [pl. ~s], F snyltgäst, matfriare,
pique-nique [pl. ~s] picknick,
piquer, 1:1,tr. (itr.) sticka[s], stinga,äfv. bita; om nässla : bränna[s] ; sticka,s. sticksöm på, pikera; nåtla; nocka; sticka hål [på], sticka ut; späcka kött; boktr. perforera; hofs], sömsticka; ridk. sporr[hugg]a; hacka (göra skroflig p. ytan), grofhugga sten; reta, vara skarp (ha en skarp, frän smak); fig. äfv. vara pikant; ~ au sang sticka s. att blod kommer ut, det blöder; ~ les absents p. lista: sätta prick för, pricka de frånvarande; F ~ l’assiette*, [[mindre brukligt]] les assiettes*, les tables* snylta, vara en snyltgäst, matfriare ; ~ les notes* sätta punkter öfver noterna; spela staccato ell. staccatissimo ; ~ [des ouvriers drifva på, hålla efter; ~ [jusqu’]au vif på det högsta förtreta, förarga; cela le piqua au vif det stack h. i hjärtat; F ~ une tête hoppa p. hufvudet i vattnet; ~ ~ l’heure* slå glas; ~ huit slå åtta glas kl. 8; ~ midi (minuit) slå åtta glas kl. 12 middag (midnatt); ~ o ii vent köra upp i vind; ~ des deux ridk. ge hästen bägge sporrarna; F rida på [fortare], raska på; ~ qn d’honneur väcka ngn ~ ambition; je ne sais quelle mouche Va piqué fig. F jag vet ej hvad som tog h., gick åt h. ; piqué des vers maskstungen, mask-, maläten ; F voilà qui n’est pas piqué des vers det är inte [så] oäfvet. s. ~ sticka sig &c [le doigt, etc. i fingret etc.] ; bli maskäten, -stungen; börja surna; om papper: bli fläckig, anlupen; fig. bli stucken, stött [de, pour för, öfver, contre på] ; s. ~ de gifva sig ut för att, skryta (smickra sig) med [att], yfvas, prima sig öfver; ibl. lägga an på [att]; s. ~ d’honneur göra det (ngt) till en ambitionssak; s. ~ [au jeu] envisas med att spela oaktadt man tappar; fig. äfv. hålla i [med ngt]; fö rif r. sig; F qui s’y frotte s’y pique den som ger sig i leken får leken tåla.
1. piquet, kort påle; tjuderpåle; utstaknings-stör, stake; [[militärisk term]] piket (patrull, vakt); [petit] ~ tältpinne; ~ ferré fäst-, piketpåle; planter le ~slå upp tält, läger; fig. F aller planter le ~ chez qn slå sig ned hos ngn för ngn tid; lever le ~bryta upp; mettre des chevaux au ~ tjudra hästar.
2. piquet, piket [spel, -parti] ; jouer au ~ spela piket.
piquette*, syrligt vin 0. d.
1. piqueur, jagt. »pikör» som väpnad med piska håller hundarna tillhopa; ridk. be-, förridare; gruft. gruf-stickare, arbetare p. flötsen i en grufva; järnv. banmästare; ~ principal öfvcrb., förste b.; ~ auxiliaire biträdande b., banvaktsförman; F ~ d’assiettes* snyltgäst, matfriare, -snuggare.
2. piqueur, euse*, [[teknisk term]] skonåtlare, -erska.
piquier, [[militärisk term]] ford. pikenerare.
piqûre*, styng (stick), bett; stickning, -söm, -rand; nocka; ~ anatom i que dissektions-sår; ~ de vers maskstyng, -hål, -gång; à la machine maskinstickning,
pirate, sjöröfvare, korsar; fig. tjuf,r. ff are ; faire métier de ~ Se följ.
pirater, 1:1,itr. idka sjöröfveri,
piraterie*, sjöröfveri; fig. rofferi, skinneri, prejeri.
pire, a.2 (s. m.) sämre, värre; le ~den, det värsta, sämsta; de ~ en ~ allt värre o. värre &c; ce qu’ily a de ~ det som är värre (sämre), hvad värre är; hvad som är värst; det värsta som finns; avoir du ~ [dans une affaire dra det kortaste strået, komma till korta; la dernière faute sera pire que la première den sista villan blir värre än den första; il n’ya ~ eau* que l’eau* qui dort i det lugnaste vattnet gå de största fiskarna,
pirogue*, pirog: äfv. kanot,
pirole*, bot. vintergröna = p.yroia l.
pirouette*, snurra; piruett; fig. F undflykt, skämt; faire une ~ äfv. svänga om på klacken.
pirouetter, 1:1,itr. piruettera, svänga ell. snurra rundt [omkring] ; fig. F irra hit och dit (»tugga om samma saks, »idisla»); faire »u svänga, snurra [om]. 1. pis, adv. (s.) sämre, värre: värst; le ~det värsta; le ~ de l’affaire* det värsta af allt; de ~ en de mal en ~ [allt] värre o. värre (sämre o. s.); qui ~ est, bien ~ hvad värre är; tant ~ s. mycket värre; det gör det samma, det m. gå hur det vill; F tant
* feminin. 2 maskul. och femin. (J) pl. lika. närmast iiiotsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
