Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rogneux ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rogneux — 603 — rompre
rogneux, euse*, a. skabbig.
rognon, kokk. njure; bergv. malmkörtel; ~s de mouton à la brochette, auvin de Champagne* fårnjurar p. spett, med champagne; skämts. F P mettre la main, les poings sur ses ~ sätta händerna i sidorna,
rognonner, 1:1,itr. F P brumma, grumsa.
rognure*, afskaf, affall (spån, skrot); bokbind. beskärning. obegagnadt, kasseradt material, t. ex. un auteur s. ferait encore une reputation avec] les ~s de cet écrivain hvad denna skriftställare har lämnat ell. icke har velat begagna.
rogomme, m. P brännvin (likör); voix* de ~ brännvinsröst, -bas.
rogue, a.2 F dryg (stursk, öfvermodig), stor på sig (trotsig),
roi, konung, kung äfv. i kort- och schackspel ; de par le ~p. konungens befallning (i konungens namn); imprimeur, imprimerie* du Rol kongl, boktryckare, -eri ; maison* du Roi hofförvaltning; troupes* de la maison du Roi lif- och hustrupper; régiment du Roi lifregemente; manger, morceau de ~ läckerbit; plaisir de ~ kungligt nöje; le prophète ~ konungaprofeten ; le premier livre des Rois första Konungaboken; le jour des Rois trettondagen; faire les Rois fira trettonafton, -dagen; gâteau des Rois tårta (med böna i] som ätes p. trettondagen; den som får bönan kallas: ~ [de la fève];; le ~ des abeilles* visen; ~ d’armes* rikshärold; grand ~ d’armes* riksheraldiker; ~ des cailles* korn-knarr; ~ de l’oiseau fågelkung vid målskjutning; c’est le ~ des hommes det är den bästa människa i världen; avoir un cœur de ~ vara frikostig, liberal; là il n’y a rien le ~ perdses droitsdär intet är att taga har kejsaren förlorat sin rätt; c’était du temps du ~ Guillemot det var i kung Orres tid ; se Pétaud; au (dans le) royaume des aveugles les borgnes sont ~ ~ © hvar och en är herre öfver sin stackare,
roide, roidir, etc. s. raide, raidir, etc.
roitelet, kungsfågel; småkonung.
Roland, dopn. Roland, Orlando,
rôle, [pergaments-, pappers]rulle; ~ skrifvet pappersark; längd; fördelning; rulla; saklista; teat. roll äfv. fig.; ~ ~ d’équipage mönsterrulla; ~ de plats backlagsfördelning; [chacun] à our de ~ i tur och ordning, hvar och en i sin tur.
rôler, 1:1,itr. F [[mindre brukligt]] skrifva mycket [och onödigt] ; aimer à ~ tycka om mångskrif-veri.
rôlet, i fig. uttr. jouer bien son ~ spela väl sin lilla roll; être au bout de son ej mer veta hvad màn skall säga ell. göra, ha tappat koncepterna, vara rådlös.
rollier, zool. blåkråka = Coracias garrula L.
Romagne*, geogr. Romagna.
Romain, ~e*, folkn. romare, -inna; s. m. hist. Romanos; Jules ~ målaren Giulio Romano.
1. romain, ~e*, a. romersk.
2. romain,s. (a.) boktr. caractère ~ antikvastil; gros ~ tertia; petit ~ korpus.
1. romaine*,s. (a.) [laitue*] ~ ett slags sallad.
2. romaine*,s. pyndare.
romaïque, S. m. vulgärgrekiska; S.* grekisk nationaldans.
1. roman,s. roman; dikt p. fomfranska; la lecture des ~ romanläsning; faire des ~ skrifva romaner; auteur de ~ romanförfattare ; fig. F faiseur de ~ diktare, Ijügare; aventure* de ~ romantiskt äfventyr; avoir l’air d’un ~, tenir du ~ äfv. vara romantisk.
2. roman, ~e*, a. (s. m.) romansk, -a [språk], r. stil.
1. romance*, a. [[mindre brukligt]] langue* ~ romanskt språk.
2. romance*,s. romans, visa [de om].
romancero, [spansk] diktsamling.
romancier, romanförfattare.
Romand, ~e*, a. geogr. romansk; la Suisse ~ Franska Schweiz.
romanesque, a.2 (s. m.) © romantisk,
roma-nesk, romanlik, roman-; du ~ ngt romantiskt &c.
romantique, a.2 romantisk; s. m. romantik, -er; les ~ äfv. romantiska skolan.
romantisme, [ny]romantik.
romarin, rosmarin.
Rome*, geogr. Rom, Roma; la langue de ~ romarspråket.
Romêlie*, geogr. Rumilien.
Roméo, utter. Romeo.
rompement, i [[mindre brukligt]] uttr. ~ de tête* hufvudvärk, bråk, öronbedöfvande sorl, öronpina.
rompre, 4:1,I. tr. [af-, upp-, sönder]bryta, bräcka; spränga äfv. [[militärisk term]]; rifva upp bro, förstöra väg etc., göra ofarbar; fig. [af]bryta, hejda, hämma, förhindra, omintetgöra, slå upp förlofning, uppsäga vänskap; vänja, göra van, skicklig [à vid, i] ; rådbråka en brotts, ling ; ot bras et jambes* à qn bryta ell. slå armar och ben af ngn; ~ le camp bryta upp; ~ les chiens jäg. kalla hundarna tillbaka från ett spår; fig. F tvärt afbryta samtalet; ~ les côtes* à qn slå ngn sönder och samman; ~ les couleurs* göra färgerna mindre bjärta; ~ le coup fig. afvärja slaget; ~ qn de coups prygla [upp], mörbulta ngn etc.; ~ l’eau* à un chevalåta en häst dricka i flera repriser, med afbrott, litet i sänder; ~ lefil du discours afbryta samtalstråden: boktr. ~ une forme lägga af en form; ~ une ell. la lance bryta [en]ans [avec, contreed, pour för] äfv. fig.; ~ s. maison, son ménage,s. table [[mindre brukligt]] upplösa sitt hushåll ; ~ un mariage slå upp [en förlofning]; ~ les
oreilles*, la tête à qn ibl. tråka ut ngn; il fait duruit à vous ~ la tête &c äfv. h. väsnas s. att man kan bli döf, huserar s. att
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
