Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sacré ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sacré — 612 — saillie
sacré, ~e*, pp. helgad &c s. sacrer ; a. (s. m.) helig; ibl. andlig; P sakramentskad; le ~ collège i Rom: kardinalkollegiet; l’histoire bibliska historien; orateur ~ andlig talare; musique* andlig musik; le feu ~ fig. äfv. gudagnistan ; veine ~e korsbens-åder; être inviolable et ~ hållas i helgd; distinguer] le ~ [du profane det heliga, andliga.
SacrebleU, P F svordom: för tusan ell. dyl.
Sacré-cœur, en katolsk fest, orden och kyrka,
sacrement, relig. sakrament; saint ~ äfv. monstråns med hostian; s’approcher des ~ © gå till skrift.
1. sacrer, 1:1,tr. smörja, kröna, inviga.
2. sacrer, 1:1,itr. F svärja (förbanna),
sacret, hane till 1 sacre.
sacrificateur, antik. [offer]präst; grand souverain ou Öfverstepräst hos judarne,
sacrificatoire, a.2 offer-.
sacrificature*, [offer]prästämbete, -värdighet,
sacrifice, offer; fig. äfv. uppoffring (försakelse); ~ humain människooffer; ~ de louanges* tackoffer; ~ de soi-même själfuppoffring; faire unou, des [de] äfv. offra [à åt] ; fig. uppoffra, göra en [själf] uppoffring; faire le ou de soi-même offra, försaka sig själf,
sacrifier, 1:1,tr. (itr.) offra [à. åt]; eg. äfv. uppoffra [à, pour för, på]; rôle sacrifié obetydlig roll. s. ~ [upp]offra sig (ägna sig) [à, pour åt, för] ; en s. sacrifiant elle-même äfv. genom själfuppoffring.
1. sacrilège, helgerån äfv. fig. F; vanhelgande; kyrkostöld; nidingsdåd, -verk.
2. sacrilège, a. (s.)2 © helgerånande, -are; gudlös [människa] ; kyrktjuf.
sacrilègement, adv. © s. föreg., gudlöst, oheligt,
sacripant, F kanalje, lymmel; ibl. krabat; storskrytare, skräflare, skrodör.
sacristain, klockare, sacristie*, sakristia.
sacristine*, nunna som har uppsikt öfver klostersakristian, sacro..i sammans. anat. hörande till, beträffande korsbenet,
sacro-saint, ~e* [pl. ~s], a. allra heligast,
sacrum, anat. korsben (os sacrum).
Sadowa, la bataille* de ~ slaget vid Königgrätz.
saducéen, 5. sadducé; a. sadduceisk.
saducéisme, sadduceism.
saette*, s. sagette*.
safran, bot. saffran = Crocus; ~ bâtard ell. jaune safflor = Carthamus tinctorius ; ~ des Indes* gurk-meja; jaune comme du ~ s. följ.
safrané, ~e*, pp. (a.) af följ. ; äfv. saffransgul, -färgad; saffrans-\ pain ~ saffransbröd.
safraner, 1;1,tr. krydda, färga med saffran,
safre, m. kem., [[teknisk term]] zaffer.
saga*, fornnordisk Saga.
sagace*, a.2 skarpsinnig; esprit ~ äfv. skarpsinne.
sagacité*, skarpsinne, -sinnighet.
sagaie*, suiukafifreraas assegaj. såge, a.2 (s. m.) © vis, klok, förståndig; om barn etc. snäll (beskedlig); ibl. sedig, hygglig (ordentlig) ; un ~ en vis [ma] ; leåge des ous den Allvise ; les esprits ous sansade, rättänkande människor etc.; dommage rend ou af skadan blir man vis; on devient ~ avec l’âge förståndet kommer med åren.
sage-femme* [pl. -s-s], barnmorska,
sagesse*, vishet, -dom, förstånd &c ~ q sage; avoir beaucoup de être d’une grande ~ äfv. vara mycket förståndig avec ~ äfv. vist (visligen) &c. sa[g]ette*,föråldr. pil, skäkta.
1. Sagittaire,s. m. astr. le [signe dîi] ou Skytten.
2. sagittaire*,bot. pilört,
sagittale*, a. anat. suture* ~ pilsöm,
sagitté, ~e*, a. bot. pillik.
Sagonte*, geogr. Saguntum, ~ Sagunto.
sagou, sågo, -gryn. sagouier, sagopalm, sagouin (~e*), ett slags apa; eg. F snuskig människa. sagoutier, sagopalm = Sagus.
sagum, antikskrigsdräkt: sagum.
Sahara, geogr. le ~Sahara[öknen].
saie*, s. sagum och say on.
saignant, ~e*, a. blödande, blodig; äfv. löst stekt; être ~ äfv. blöda; voulez-vous du ~ vill ni ha det (en bit) som är löst stekt?
saignée*, s. återlåtning äfv. fig. ; armveck; aftappning[sgraf] ; faire, pratiquer une ou à qn återlåta ngn.
saignement, blödning; ~ du nez äfv. näsblod,
saigner, 1:1,I. tr. åderlåta äfv. fig. F; tappa [ur], aftappa; slakt. sticka, slakta; låta blodet af rinn a från kött; fig. F äfv. preja, pungslå; ~ qn du (au) bras, etc. åderlåta ngn på armen etc. ; fig. ~ qn jusqu’au blanc utsuga, -arma ngn. II. itr. blöda; ~ du nez blöda (få) näsblod; fig. förlora modet, svikta; dumpa med mynningen vid skottlossning; il a saigné du nez äfv. modet svek hm, h. hade inte mod ell. hjärta därtill; la plaie saigne encore äfv. det blöder ännu ur såret; ag. le cœur ui [en] saigne h ~ hjärta blöder [därvid, vid tanken därpå],s. ~ åderlåtas; fig. taga sig nära.
saigneur, F [[mindre brukligt]] läkare som mycket använder åderlåtning,
saigneux, euse*, a. blodig; bout ~ de mouton fårhals.
saillant, ~e*, a. (s. m.) fram-, utskjutande &c se 1 saillir; fig. framstående, lysande, [an-] slående; herald. springande,
saillie*, s. ryck; ark. utsprång etc.; fig. infall, hugskott, utbrott,ibl. snilleblixt; en ~ ut-, framskjutande &c s. följ. ; fenêtre* en ~ ut-byggdt fönster; être n ~ en .faire ou d’un pied sur qc skjuta 1 fot framom ngt; cela fait ou det är utstående, står ut &c; cette figure] n’a pas assez de ou kommer ej tillräckligt fram, är ej nog fristående; par ous rycktals, -vis, skoftals.
* feminin. 2 maskul. och femin. (J) pl. lika. närmast iiiotsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
