Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sauvetage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sauvetage — 620 — savoir
sig bort, undan, åstad, hem etc., kila (ge sig) af, i väg etc.; reiîg. bli frälst, salig; hand. taga sin skada igen [sur på]; gm ellips: sauve qui peut rädde sig den som kan ! travailler à s. ~ [[mindre brukligt]] arbeta p. sin frälsning,
sauvetage, bärg-, räddning; bateau de ~ räddningsbåt; bouée* de ~ lifräddningsboj.
sauveté*, föråldr. en [lieu de] ~ i säkerhet,
sauveter, 1:8,tr. ~ bärga, rädda,
sauveteur, s. (a.)[[sjöterm]]räddare, bärgare; bateau Oj räddningsbåt.
sauveur, s. räddare (befriare); a. frälsande; le Sauveur du moncle världens Frälsare, sauve-vie* ©,bot. murruta,
savamment, adv. lärdt; parler ~ de qc äfv. tala om ngt med sakkännedom,
savane*, savann.
savant, ~e*, a. (s.) lärd [man, kvinna]; [n>i. under]kunnig, insiktsfull (hemmastadd); konsterfaren; F ~ en us lärd man, fornfor-skare o. d. ; ~ jusqu’aux dents* spränglärd ; demi-~ äfv. half bildad,
savantasse, F pedant, inbillad lärd.
savantissime, a.2 iron. hög-, spränglärd.
savate*, [gammal, utsliten, nedkippad] sko, hasa; ~ dyna för ankaret att hvila på; tirer la ~ slåss med sparkningar; F traîner la ~ vara i nöd, slita ondt.
savaterie*, bod där gamla skor säljas. Säve*,geogr. la. ~ Sau (Sava).
saveter, 1:8,tr. F [hop-, för]fuska, hoplappa,
savetier, skoflickare; F fuskare, klåpare.
saveur*, ett ämnes smak; ibl. doft, anstrykning; si le sel perd s. ~ om saltet mister sin sälta; sans ~ äfv. smaklös, fadd [i smaken] : n’avoir ni goût ni ~ ej ha den ringaste smak, smaka rakt ingenting, vara fadd äfv. fig.
Savoie*, geogr. Savojen. 1. savoir, 3:12,tr. veta; kunna; få veta (höra, läsa), ha ell. få reda på, känna [till]; veta ell. förstå att (lyckas); ibl. veta med sig; veta ngn vara (att ngn är etc.); un grand désir de ~ ett stort begär efter vetande, kunskapsbegär, vetgirighet; je n’en veux rien ~ jag vill ingenting veta [därom], inte ha reda p. det; faire ~ à qn låta ngn veta, underrätta ngn om (tala om för ngn);faites-moi ~ de vos nouvelles* låt mig få höra af er; sans le ~äfv. ibl. omedveten, -vetet; tu n’est pas sans ~ du vet nog (kan ej vara okunnig om); ~ le français kunna franska; ~ c’est pouvoir kunskap är makt; [bon] gré à qn vara ngn tacksam, hålla ngn räkning [de för] &c s. gré ; ~ par cœur kunna utantill; F ~ qn par cœur äfv. känna ngn i grund och botten ; qc comme son Pater, sur le bout du doigt kunna ngt p. sina fem fingrar, kunna rabbla upp ngt utantill (som en utanläxa); ne pas même ~ son Pater vara groft okunnig; ~ ranger qn à son devoir ibl. få ngn att göra sin plikt; F ne ~ rien de rien ej veta det ringaste, ett dugg [om saken], ej ha en aning om det; ~ bien le (F son) monde, ~ vivre ha världsvana, lefnadsvett, veta hur man skall (ell. att) skicka sig. —je ne sais [pas] jag vet icke; je ne sais [pas], mais ... jag vet inte [hur det är], men ...;je ne sais que faire, comment faire jag vet ej hvad jag skall göra, hur jag skall göra; je ne sais pas äfv. jag vet just inte det; je ne sais pourquoi[, mais cela m’inquiète jag vet ej hvarför; onait depuis longtemps äfv. det har länge varit kändt, det är en gammal erfarenhet[ssats] ; onait par expérience* äfv. erfarenheten lär, visar; il neait [pas] ce que c’est que de mentir h. vet ej hvad det vill säga att nar* ras; c’est un homme qui sait h. är en kunnig man; il sait lefin du fin ibl. h. känner till postverkets hemligheter, de inrikes historierna; F il sait mieux qu’il ne dit äfv. h. talar mot bättre vetande; F il sait [plus que] son pain manger, il enait bien long, plus d’un[e*] h. är fiffig, underkunnig, slipad, en lurifax o. d. ; s. long il n’enait pas plus long que moi h. förstår inte mer än jag; [un] je ne sais quel trouble s’est emparé de moi jag vet ej hvad [det är] för en oro som kommit öfver mig; un je ne sais quoi något jag vet ej hvad, ett obestämdt något, något som ej kan beskrifvas; F un je ne sais qui ärv. en individ etc.; je suis tout je ne sais comment jag känner mig s. besynnerlig; que sais-je [encore] äfv. och hvad det ~ allt heter; qui (ce que) vous savez äfv. ni vet [hvem, hvad, väl]. — je savais jag visste, kände till, hade reda på, etc.; je sus jag fick veta, lärde (fick lära) mig, fick reda på etc. — je saurai bien m. défendre jag skall nog veta att försvara mig; c’est ce que nous ne saurons jamais det få v. aldrig veta; je ne [le] saurais jag skulle inte kunna, kan inte [de] ; je ne saurais dire äfv. jag kan inte [precis], skall inte kunna säga det; on ne saurait y remédier äfv. det står ej till att hjälpa, kan ej hjälpas; on ne saurait [avoir plus d’esprit det är omöjligt att, man kan omöjligt. — F je ne sache personne, rien qui ... jag vet ingen, -ting som ...; pas que je sache inte s. vidt (mycket) jag vet, inte [efter] hvad ell. som jag vet; rien de nouveau, que je sache ingenting [nytt], som jag vet; sachez que vet att (ni skall veta att, var öfvertygad om att). — [c’est] à ~, vanl. ~ nämligen; nota bene; F det beror, kommer an p. [si om]; c’est à ~ s. äfv. det är frågan om [huruvida]; faire à ~ göra veterligt; savoir faisons [härmed] göre [vi] veterligt,s. ~ veta sig vara ; tout se sait à la longue allting blir till sist kändt; se ~ gré d’avoir fait qc vara nöjd [med sig själf] att ha gjort ngt.
* feminin. 2 maskul. och femin. CD pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifyes]] omskrifyes. (f) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
