Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - scel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
scel — 622 — scieur
den vid ngt, fullborda ngt); s’opposer au ~ vägra att sätta sigill [under en akt] ; sous le ~ du secret äfv. under tysthetslöfte,
scel, föråldr. s. SCeüU.
scélérat, ~e*, a. bofaktig, nedrig, brottslig, trolös; s. m. bof, skurk (brottsling),
scélératesse*, bofaktighet &c s. föreg.; ibl. bedrägeri.
scellé, s. sigill (sjäfva aftrycket); apposition* des @ försegling; bris de ~ »olaglig brytning af försegling» ; mettre [sous] les ~s ([[mindre brukligt]] le ~® försegla,
scellement, [[teknisk term]] mur. fästande med murbruk, svafvel, bly etc.; ngt sålunda fästadt,
sceller, 1:1,tr. sätta sigill p. ell. under; försegla [en med] ; fig. besegla (befästa) [de med]; sätta sin prägel på; [[teknisk term]] fästa med murbruk, svafvel, bly o. d. ; [till]hartsa ett kärl ; igenkitta, infatta [en plomb med bly],
scelleur, förseglare å tjänstens vägnar,
scène*, skådebana, -plats, scen, uppträde (skandal, spektakel); skådespel[skonst]; ibl. sceneri (målning, tafla, syn); la ~ est à Paris äfv. handlingen försiggår iP.; changement de ~ scenförändring; donner une väckaupp-seende; göra oväsen; être toujours en ~ alltid vara inne i sin roll; fig. alltid vara konstlad, afmätt och studerad; mise* en ~ iscensättning, uppsättning af teaterstycke; mettre en ~ uppsätta; s. mettre en ~ hålla sig framme, vilja göra uppseende; mettre sur la ~ införa p. scenen, framställa i en pjes; faire une ~ à qn [häftigt] fara ut mot ngn; paraître sur la ~ uppträda; entrer en uppträda p. scenen; beträda skådebanan; quitter la ~ afträda från skådebanan,
scénique, a.2 scenisk (teatralisk),
scénographie*, perspektiv-, dekorationsmålning.
scénographique, a.2 perspektiv-, -isk.
scénopégie*, ~[s] pl. löfhyddohögtid.
scepticisme, skepticism (tvifvelsjuka).
sceptique, a.2 © skeptisk (tviflande); s. skeptiker (tviflare).
sceptre, spira; fig. äfv. härskarmakt, herravälde [de öfver]; ~ de fer järnspira; le et l’encensoir konunga- och prästväldet; avoir, tenir le ~ de föra (bära) spiran i, på etc.
Scévola, hist. Scævola.
schabraque*, schabrak, sadeltäcke; valltrapp. Schaff[h]ouse*,geogr. Schaffhausen.
schah, persisk schah.
schako, vanligare shako. schall,s. châle.
schapzka, m. ~ lancierernas hufvudbonad.
Scheele, i uttr. vert de ~ [[teknisk term]] Schéeles grönt (mineralgrönt).
scheik, s. cheik.
schelling, engelsk shilling; [[mindre brukligt]] skilling,
schéma, schema = schematisk (teoretisk) framställning.
schène, m. egyptiskt längdmått: 10, 500 meter,
schérif, s. chérif och shérif.
scherzo, mus. scherzo,
schiite, mohammedansk sekt: SChiit.
schismatique, a. [s.)2 schismatisk, -er.
schisme, kyrkoh. schism (kyrklig söndring, tvedräkt).
schiste, 772. miner. skiffer (skiffrig bergart),
schisteux, euse*, a. skifferartad, skiffer-,
schlague*, prygel, -straff; donner la à qn äfv. prygla ngn.
Schleswig, geogr. Slesvig,
schlich, [[teknisk term]] metall. slig (bokad, slammad malm), schlitte (ofta *), i Elsass: kälke, släde,
schlitter, 1:1,tr. i Elsass: forsla, köra p. kälke ell. släde, schlitteur, slädförare o. d. i Elsass,
schnapan, s. chenapan.
schnaps, brännvin, sup; à grands coups de ~ i väldiga [brännvins]klunkar.
schnick, P finkelbrännvin,
schooner, [[sjöterm]] skonare, skonert.
schori, föråldr. sköl’1.
schottische*, dans: schottisch.
Schwérin, geogr. Schwerin,
sciage, [[teknisk term]] sågning; bois de ~ sågtimmer.
sciant, ~e*, a. P F dödande tråkig. SCiatérique, a.2 i uttr. cadran ~ solvisare,
sciatique, a.2 (s.*) höft-, länd-; [förr goutte*] ~ gikt i höften, i länderna, höftvärk.
SCie*, [[teknisk term]] såg; zool. sågfisk; P F gatvisa som har kanske rim men sällan reson och som s. upprepas att den blir en plåga, pina, radexa (drift, skoj); ~ à contourner, à découper löfsåg; ~ à sucre sockersåg; ~ de long lång-, planksåg; P F monter une ~ à qn drifva gäck, skoja med ngn.
sciemment, adv. med vett och vilja,
science*, vet-, kunskap ; vetenskap ; forskning; lärdom, vetande; kännedom [de om]; ibl. konst; les naturelles naturvetenskaperna; la ~ des langues* språkvetenskapen, -forskningen; la ~ du monde världskännedom; l’Académie* des Vetenskapsakademien; homme de ~ vetenskapsman ; F un puits de ~ en mäkta lärd, spränglärd man; [croire] avoira ~ infuse fig. F © [tro sig] veta, kunna allting utan att ha studerat; c’est tout une ~ que de det är en riktig konst att; de ~ certaine med full visshet; suivre la carrière des hängifva sig åt forskningen, gå den lärda vägen,
scientifique, a.2 © vetenskaplig,
scier, 1:1,tr. såga [af, itu]; skära säd; ~ stryka [med årorna]; ridk. ~ du bridon såga med tränsen; P F ~ le dos à qn uttråka (pina) ngn. s. ~ sågas,
scierie*, såg[verk].
scieur, [[teknisk term]] sågare; sädesskärare (skördeman); de bois [à brider] vedkarl, -sågare; ~ de long kransågare; ~ de marbre, ~ de pierre* marmor-, stensågare.
* feminin. 2 maskul. och femin. CD pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifyes]] omskrifyes. (f) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
