Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - seoir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
seoir — 630 — séquelle
i faggorna; tout dans cette maison] sent la richesse et le luxe, la joie et le bonheur vittnar om rikedom och öfverflöd, andas glädje och lycka; la faim kännakunger, k. sig hungrig ; ce vin] sentqc, un goût smakar någonting, har en bismak; la caque sent toujours le hareng fig. det sitter alltid kvar af den gamla surdegen; ~ de la bouche ha dålig andedräkt; ~ des pieds ha fotsvett; cela ne sent rien det luktar ingenting, har ingen lukt; je ne sens rien jag känner (äfv. luktar) ingenting, har ingen lukt; cela ne sent pas bon det luktar inte godt; fig. F jag anar oråd; det artar sig illa o. d.; cet ouvrage] sent l’huile* ell. la lampe bär spår af nattvak; ~ la barre vara känslig p. röret, se ~ känna sig [bien frisk, bra, väl, faible svag,mat. etc.]; känna sig själf, sitt värde, sina krafter etc.; tåla (lida) hvarandra; se ~ de qc känna af, ha känning (eftersläng) af ngt; s. ~ de l’appétit känna, ha matlust; ne pas s. ~ de äfv. ej kunna bärga sig af; ne pas s. ~ de joie* ej veta till sig, vara utom sig af glädje; je m. sens assez de courage pour jag känner mig äga nog mod att; se ~ de l’inclination* pour känna sig böjd för; vara intagen i, ha ett visst tycke för; se faire ~ kännas, låta känna af sig; quoiqu’il habite depuis longtemps Paris, ] il se sent toujours de son village, il sent toujours le terroir hörs (märks) det ändå att h. är från landet; on s. sent bien ici äfv. man trifves väl här.
1. seoir, 3:5, itr. sitta; ligga; [[mindre brukligt]] sieds-tøi sätt dig.
2. seoir, 3:6,itr. (opers.) passa, klä[da], anstå [à qn ngn] ; il ne sied pas de äfv. det duger ej att; il lui sied bien de det passar just h. att.
séparable, a.2 skiljbar, som kan [åt]skiljas.
séparation*, [af-, åt]skiljande &c s. sep ar er i skilsmässa; söndring; [[teknisk term]] afskiljande, skedning, skrädning 0. d. ; [mur de] ~ skiljemur, -vägg etc.; [[mindre brukligt]] afplankning, stängsel; ~, de biens [par jugement] boskillnad; ~ de corps skilsmässa till säng och säte; faire ~ skiljas [åt]; bryta bolag; fairea ~ de skilja ... från hvarandra (åt).
séparatiste, s. m. (a2) poiit. separatist, -isk.
séparé, ~e*, pp. (a.) [af]skild &c s. séparer; ~ ordre ~ uppställning i spridd ordning.
séparément, adv. särskildt, åtskils, hvar för sig.
séparer, 1:1,tr. [af-, från-, sär-, åt]skilja [cle, [[mindre brukligt]] d’avec från, och]; skilja från hvarandra, sk. åt (afsöndra), skilja ell. göra skillnad på, emellan (ordna); [af]dela, skifta, söndra; ligga emellan[qn de qc ngn och ngt] ; ~ deux amis äfv. framkalla oenighet, söndring mellan två vänner; ~ de biens un mari et une femme döma makar till boskillnad; ~ les cheveux vanl. bena håret [surle, front i pannan],s. ~ skilja sig [de från] skiljas [åt]; upplösas, dela (grena) sig [en i]; Vécorce* de cet arbre s’est séparée du bois barken p. detta träd har lossnat; om makar: se ~ de biens göra boskillnad; s. ~ de corps skiljas åt till säng och säte.
sépia*, måi. sepia, -målning; à la ~ i sepia. SOPS,zool. en ödla: Seps.
sept, rälcn.2 (s. m.) sju, [den] sjunde; sjua; ~ [de chiffre] sjusiffra; le nombre ~ äfv. sjutalet.
septante, räkn.2 föråldr. i Frankrike, men ännu brukligt i Belgien och Schweiz: sjuttio ; S. m.,hist. les Septante de sjuttio uttolkare,
septembre, september; le deux [[[mindre brukligt]] de] ~ den andra s. ; les massacres de ~ septembermorden [1792].
septembrisades*, hist. pl. septembermorden [1792].
septembriseur, hist. deltagare i septembermorden 1792: septembrist.
septemvir, sjuman.
septénaire, a.2 (s. m.) bestående af sju; sjuårig, sjuårs-; sjuårsperiod; sju dagars period; nombre ~ sjutal.
septennal, ~e*, a. som återkommer ell. förnyas hvart sjunde år.
septennalité*, egenskap att återkomma hvart sjunde år.
septennat, sjuårsperiod,polit. septennat,
septentrion, nord, norr,s. nord. septentrional. a. nord-, nordlig, norr; l’Amérique nue Nordamerika, Norra A.; les Septentrionaux nordborna,
septicémie*, läk. brand-, putridfeber (blodförgiftning).
septidi, republ. kalendern : sjunde dagen i dekaden.
septième, räkn.2 © sjunde; s. m. sjundedel; sjunde månad; s.* i allmänna läroverk: andra klassen; mus. septima; i kortspel: sju kort af samma färg efter hvarandra,
septièmement, adv. för det sjunde.
Septimanie*, gam. geogr. Septimanien.
Septime, hist. Septimus [-Sévère Severus],
septique, a.2 (s. m.) läk. befordrande förruttnelse, septisk, rotande [ämne], septik.
septuagénaire, a. (s.)2 sjuttioårig, -åring.
Septuagésime*, söndagen septuagesima.
septuor, mus. septett.
septuple, a.2 (s. m.) sjudubbel, -faldig; lenu, au ~ de sjudubbelt, -faldt mer än, mot (sju gånger s. mycket, mer än),
septupler, 1:1,tr. sjudubbla.
sépulcral, ~e*, a. graf-, begrafnings-, graflik; voix nue äfv. ihålig (dof, hemsk) röst.
Sépulcre, graf, grift; praktfull grafvård; le saint ~ Kristi graf i Josefs af Arimatea graf; le Saint-Sépulcre den Heliga grafven,
sépulture*, begrafning[splats]; graf[plats]; droit de ~ rättighet till egen grafplats; droits de ~ likstol.
séquelle*, F följe, anhang; ramsa (rad).
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. (3) närmast motsv. ©) omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
