Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tire-son ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tire-sou — 686 — toi
songe äfv. ljuga sig ifrån ngt; föråldr. s. faire ~ låta taga af sig (porträttera sig); il s’est fait ~ l’oreille* pour consentir det var med [nätt] nöd man fick hm att samtycka, det stod hårdt p. innan h. gick in därpå; [[mindre brukligt]] se ~ du (de) pair höja sig öfver sina likar; se ~ de prison* [lyckas] komma, slippa ur fängelset,
tire-sou [pl. ~s], P F ockrare.
tiret, pergamentsremsa att genomdraga dokumcnter med; boktr, streck för att skilja olika uppträdande; ibl. bindestreck (vanl. trait d’union* ell. boktr. division*).
tiretaine*, en sort groft halfylletyg,
tireur, jäg. skytt (jägare); handi. trassent; ~ [d’armes*, d’escrime*] fäktare; ~ [[teknisk term]] [tråd-, guld]dragare ; ibl. tappare, hämtare; s. följ.
tireuse*, [[sjöterm]] de cartes* spåkvinna, kvinna som spår i kort.
tire-veille* ell. oftare tireveilie*, ~ fallrep vid trappa ; styrrep i båt; ibl. ridare.
tiroir, [drag]låda; [[teknisk term]] slid [en coquille* med tre ångmunnar] ; [[militärisk term]] andra ledet af en trupp på tre led; piece* a ~ teaterpjes med ej sammanhängande scener; ouvrir un ~ draga ut en låda; fermer le ~skjuta (få) in lådan,
tironien, ~ne*, a., notes ojnes fornromersk kortskrift efter Tiros system.
tisane*, läk. svag dekokt (ptisan), © ofta hafre-soppa, kornvälling o. d., ...te; ~ de Champagne lättare champagnevin.
tison, [eld]brand; ~ de discorde* tvedräktsfrö.
tisonné, a., gris ou grå med svarta fläckar,
tisonner, 1:1,itr. röra i (om) elden förnöjes skull,
tisonneur, euse*, en som gärna rör i elden,
tisonnier, fö ngnsraka i smedjor,
tissage, [[teknisk term]] väfvande, -ning, -nad &c s. följ.
tisser, 1:1,tr. väfva; ibl. fläta, virka,
tisserand, [linne]väfvare [en drap, etc. klädes-ctc.] ; ~ en soie* sidenväfvare ; métier de ou väfstol; nœud de ou väfknut; ~ enkelt skot-stek.
tisseranderie*, [linne]väfveri; lärftskramhan-del.
tisseur, [[teknisk term]] väfvare.
1. tissu, ~e*, pp. väfd &c s. tisser; ibl. spunnen; fig. des jours ~ d’or et de soie* gyllene dagar.
2. tissu,s. väfnad, väf; ibl. virkadt ell. flätadt arbete; fig. äfv. sammansättning, anordning, kedja; un ~ de mensonges en väfnad (kedja) af lögner.
tissure*, väfnad [ferme fast, serrée ät, lâche lös] ; fig. äfv. struktur, hopsättning,
tissutier, bandväfvare, snörmakare.
tistre, 4:10,tr. föråldr. väfva,
titan, myt. titan.
titane, m. ell. titanium,kem. metallen titan,
titanique, a.2 titan[i]sk (jättelik),
titanite*, miner. titanit.
Tite, bibl. Titus. Tite[-]Live,hist. [Titus] Livius.
Titien, le ~målaren Titian.
tithymale, m. ford. backtörel (räfmjölk, vanl. euphorbe*).
titillation*, kittlande, -ing &c s. följ.
titiller, 1:1,tr. kittla; itr. klia; om vin : trasa,
titre, titel, -blad, öfverskrift, rubrik [de på] ; äfv. namn, benämning; i lagbok: © kapitel (balk); [åtkomst]handling; [köpe-, aktieetc.] bref; rättsgrund, [-]anspråk; [[teknisk term]] metan, [beskicknings]halt, lödigtal (finhet); boktr. ~ courant kolumntitel; faux ou smutstitel; argent, or au ~ verk-, arbetssilfver, -guld; boktr, caractères à ous titelstil; le ou des Successions* dans leode civil @ Ärfdabalken ; son plus beau ~ de gloire* hs största äretitel, ära; donner à qn le ~ de comte, etc. äfv. titulera ngn [för] gref v. etc. ; prendre le ~ de äfv. gifva sig ut för; à ~ définitif fast anställd, bestämdt; a ~ gratuit gratis; à ste (à bon) ~ med rätta; à ~ de i egenskap af, såsom [varande] ; p. grund af, i kraft af; à ou d’office p. ämbetets vägnar, i kraft af sitt ämbete; présider à ~ d’office äfv. vara själfskrifven ordförande i; fripon à ou d’office F föråldr. äkta, ärke skälm ;je ne sais trop] à uel ou il l’a reçu hvarför, på hvad grund h. fått det; en ~ ordinarie, på stat.
titrer, 1:1,tr. betitla, titulera; titré äfv. med [adlig] titel; som medför titel,
titrier, ford. klosterarkivarie; nu: dokument-, diplomf örfalskare.
titubant, ~e*, a. F raglande.
titubation*, F raglande.
tituber, 1:1,itr. F ragla; s’avancer en titubant äfv. ragla fram [åt]; marcher en titubant gå och ragla.
titulaire, a.2 (s. m.) a) titulär; b) ordinarie, innehafvare; professeur ~ ordinarie (ej titulär) professor; innehafvare af professur; porteur et ~ ägare och innehafvare,
toast, skål[tal] ; porter un utbringa en skål.
toaster, 1:1,tr. o. itr. skåla (vanl. toster).
Tobie, bibl. Tobias.
tOC, s. [[teknisk term]] slagverk i repeterur; stopp-, stötknapp; klack; interj. klapp, knack; onntendit] ~ ~ à la porte en knackning p. dörren,
tocade*, s. toquade*.
tOCane*, vin af själfrunnen drufsaft: ou de Champagne ett slags färsk champagne.
tocsin, [klämtning med] storm-, larmklocka; ~ larmsignal p. klocka för eldsläckning; sonner le ou ringa i stormklockan; ~ göra larmsignal; fig. göra larm,ibl. uppreta sinnena [sur mot].
tOge*, romersk tOga.
tohu-bohu [utan pl.] kaos, villervalla,
toi, pron. pers. du, dig; ~-même du, dig själf; fais le ~-même gör det själf ; tu n’es plus ~-même äfv. du är dig ej lik; j’ai honte* de
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
