Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teeken till fraktan, eller hvarje bemödande att undgå
vårt öde, skulle endast göra del värre. Något annat,
än förtro oss i Herrans hand, kanna vi ej.“
Modrens och döltrarnes böner afbrötos snart af
häsltraf, skott och vilda ljud. Gråtande omfamnade
de båda flickorna sin mor, som välsignande lade sina
händer på deras hufvnden, i det hon sade: „Herre
förbarma dig öfver dessa. Bevara dem i renhet. Herre,
om dig så behagar, så tag dem bort. Är det ditt
beslut att deras jordiska väl skall förspillas, så ske, o
Herre, din vilja, -blott du bevarar åt dem den
himmelska arfvedelen. Åmen.41
Sedan hon beledsagat sina döttrar i ett rutu, till
hvilket man endast kunde komma genom en lönndörr
ifrån ett afsides rum, hvars ringa utseende hon
hoppades skulle vara föga inbjudande för de ovälkomna
gästerna, gick hon sjelf ut mot desse och möttes på
trappan af den vilda skaran.
„Hvad viljen J, hvad är er afsigt?44 frågade hon
med lugn och hög röst på finska de inträngande
soldaterna.
Ett ögonblick tycktes det, som om hennes lugna
och stolta hållning skulle gjort intryck till och med på
dessa och hejdat deras gny. En af dem svarade ock
temmeligen höfligt på bruten finska: „skaffa hil mat
och öl.44 Men denna ögonblickliga känsla af aktning
försvann genast åter, och under svordomar och larm
rusade kosackerna in i de ståtliga rummen. Öfver den
för gårdsfolket framställda frukosten kastade de sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
