Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men om jungfru Malin hoppades att genom
öf-verraskning eröfra sin frus hemlighet, så bedrog hon
sig. Fru Catharina var ej lätt att öl ve r rum p la.
Äf-’ ven nu utvisade hennes min intet for den spejande
kammarpigan, och tankfull förblef hon under tystnad
sittande vid pulpeten. Då hon ej vidare lilltalte
jungfru Malin, återstod för denna ej annat än att draga
sig tillbaka.
Men hos fru Catharina hade dock hennes ord ej
varit utan all verkan. Ryktet om arméns förstöring
fäste hon sig ej allt for myckel vid, rykten foro ju så
många i kors och tvärs. Men att Malins anmärkning
angående Margaretha var rigtig, det insåg hon
klar-ligen. Vore det väl möjligt, att Margaretha så
alldeles skiljt sina tankar ifrån Magnus, alt ej ens ryktet
om hans död skulle vålla hos henne någon
sinnesrörelse, eller hade Malin rätt deri, att hon genom bref
eller tidigare underrättelser på förhand kände
oriktigheten af hennes uppgift. Att visa Margaretha, det fru
Catharina ansåge olydnad mot sin bestämda befallning
ens möjlig, det ville hon ingalunda, men ännu
mindre kunde hon förmå sig att begagna Malins spejande
ögon, för att söka komma under fund med rätta
förhållandet. Sådant kunde icke komma i fråga. Hon
beslöt derföre att lerana ät tiden och sin egen
vaksamhet upplösandet af dessa tvifvel.
Men jungfru Malin var af annan tanke. Dels
var hon sjelf obeskrilligt nyfiken, dels låg hos henne
ett dunkelt hopp om att medelst upptäckter i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
