- Project Runeberg -  Förstudier till en roman /
47

(1896) [MARC] Author: Jerome K. Jerome
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 47 —

tiden, som rendez-vous-et räckte. Hon glömde aldrig
att blekna, när hon såg blod, eller att i de olämpligaste
ögonblicket falla afsvimmad i hans armar. Hon var
fast besluten att aldrig gifta sig utan sin fars
medgifvande, och var likaså fast besluten att aldrig gifta sig
med någon annan än den, om hvilken hon visste, att
hennes far aldrig skulle ge henne åt. Hon var en
engel och nästan lika ointressant som profeten i sitt
eget hemland.»

»Du talar, som jag hoppas, inte om goda kvinnor
såsom sådana», anmärkte jag med värdighet. »Du
talar om de föreställningar, som dumhufvuden göra sig
om goda kvinnor.»

»Naturligtvis», svarade Jephson, »jag vet också
verkligen inte, hvad en god kvinna är och anser
problemet vara alltför djupt och kompliceradt, för att jag
någon skulle våga döma om det. — Jag tillåter mig
endast tala om de kvinnor, som motsvarade den allmänna
uppfattningen om kvinlig fullkomlighet på den tiden
dessa böcker skrefvos. Dygd är ett relativt begrepp.
Den växlar med hvarje tidsålder och hvarje
himmelstreck, och det är dina ’dumhufvuden’, som äro orsaken
därtill. I Japan skulle man kalla den en ’god’ flicka,
som sålde sin heder för att gagna sina gamla fattiga
föräldrar. På vissa gästfria öar i den heta zonen går
den ’goda’ frun i sin gästvänlighet mot makens vänner
längre än vi anse vara absolut nödvändigt. I de gamla
hebreernas dagar ansågs Judit för en ’god’ kvinna,
emedan hon mördat en sofvande man, och Sarah riskerade
ej att förlora sina medborgares aktning, då hon förde
Hagar till Abraham. Undex adertonde århundradet
ansågs i England omänsklig enfald, en nästan
oupphinnelig grad af slöhet vara kvinlig dygd par excellence
— och i verkligheten är ju saken likaså nu — och
författarne, som ju i alla tider varit den offentliga
meningens tjänstvilligaste apor, ha utstyrt sina marionetter
motsvarande detta ideal. Nu för tiden är besök hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fter/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free