- Project Runeberg -  Förstudier till en roman /
147

(1896) [MARC] Author: Jerome K. Jerome
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»’Har du blifvit osams med henne?’ frågade
vännen.

»’Nej’, svarade mannen.

»’Jag trodde det’, sade vännen, ’jag mötte henne
nämligen just nyss, hon gick alldeles ensam med sin
man och tycktes vara mycket älskvärd mot honom,’

»Vännen gick långsamt vidare och mannen satte
sig på en trädstubbe och tände en cigarr. Han rökte
och funderade, och när cigarren var slut funderade han
fortfarande.

»Efter en stund hörde han ett sakta prasslande i
grenarne; bakom sig skådade han kvinnans nerhukade
gestalt krypa genom skogen.

»Redan öppnade sig hans läppar för att ropa
hennes namn, då vände hon sitt lyssnande hufvud helt
emot honom och hans blick föll henne rakt i ögonen.
Någonting hos henne, han kunde inte säga hvad, gjorde
att han förstummades, och kvinnan kröp vidare.

»Småningom togo de dimmiga tankar, som
genomkorsade hans hjärna, gestalten af en tydlig idé, och
mannen gick, utan att han märkte det, framåt. Sedan
han gått några steg, började han plötsligt springa, ty
idén hade vunnit i klarhet. Den blef från minut till
minut tydligare, och mannen sprang fortare och fortare,
tills han slutligen som en galning störtade hän mot
slussen. Då han var tätt invid den, såg han sig om
efter arbetaren, som borde varit där, men mannen hade
deserterat från sin post. Han ropade, men äfven om
ett svar hade kommit, skulle det förklingat i vattnets
brusande.

»Han nådde kanten och tittade ned. Femton fot
nedanför honom afspeglade sig den förfärliga vision,
som han en kilometer därifrån haft i skogen: kvinnans
make sam rundt därnere alldeles som en råtta i en
regntunna.

»Floden strömmade lika fort ut som in i
slussbassängen, så att vattnets yta höll sig lika högt. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fter/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free