- Project Runeberg -  Det fulländade äktenskapet : en studie i samlevnadens fysiologi och teknik /
103

(1946)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väggarna, med undantag för den levande, men ännu icke mogna
moderskapsprodukten. Livmodern drar sig dessutom samman
under påverkan av retningar, som förmedlas dels genom blodet,
dels genom nervsystemet.

Det egendomliga med uteruskontraktionerna är, att de van-
ligtvis börja mycket svagt, stiga och ett kort ögonblick förbli vid
kulmen, men för att sedan åter avtaga. Så följer en paus; först
därefter kommer en ny kontraktion. Denna egendomlighet upp-
märksammas naturligtvis bäst vid förlossningen men kan även
visa sig vid andra tillfällen. Detsamma kan sägas om den typiskt
utpräglade och med uteruskontraktionerna förbundna smärtan,
som är alla kvinnor välbekant inte bara under utan även utom
förlossningen.

Endast mycket svaga uteruskontraktioner, i synnerhet sådana
som inte möta något motstånd, äro smärtfria och kunna försiggå
utan att uppmärksammas. Lyckligtvis är detta fallet med ute-
ruskontraktionen vid könsumgängets kulmen.

XRR

Livmoderns yttersida är beklädd med peritoneum (bukhinnan)
och endast de smala sidopartierna, från vilka organets breda
band utgå, och kroppens undre del, äro det icke.

På bild II ser man tydligt, att hukhinnan går mindre djupt ner
på muskelväggen på framsidan än på baksidan och att den inte
fram som bak går ner till slidväggen. Bukhinnan är fixerad vid
livmoderkroppens muskulatur, det är endast på ett ställe, mellan
livmodern och blåsan, som den sitter något lösare fästad vid
livmoderkroppen (7) och låter sig med lätthet förflyttas. Därifrån
och framåt täcker bukhinnan större delen av den övrebakre blås-
väggen och fortsätter sedan något ovanför symfysen på den
främre bukväggen. Det bakre vecket, vid det djupaste stället
av cavum douglasii, ha vi tidigare talat om i samband med de



(7) Den vita strimma som på bilden synes mellan den brunfär-
gade uterusväggen och den rödfärgade linjen av bukhinnan be-
tyder alltså inte, att det här finns bindvävsskikt utan har endast
gjorts för tydlighetens skull.

193

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:33:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fullakt/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free