Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den konstitutionella idéns utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skriftställare, kämpar för kvinnans rättigheter,
mellanskolornas lärare sina särskilda förbund. Till sist
grundades järnvägsbetjäningens. Detta förbund skulle
komma att hafva det allra största inflytande på
händelsernas gång.
Programmen för alla de nu nämnda
sammanslutningarna och förbunden hvilade på
semstvokongressens af november 1904 resolution. Men de
gingo längre i sina anspråk. De fordrade
inkallandet af en konstituerande församling vald genom
allmän, lika, direkt och hemlig valrätt, och därtill
lades en mängd andra fordringar, föranledda ofta af
de yrken deltagarna tillhörde. Den radikalism, som
afspeglar sig i dessa fordringar, finner sin förklaring
bland annat däri, att de socialistiska idéerna vunnit
en större spridning och upptagits med mera sympati
inom den ryska intelligensen än annorstädes,
beroende måhända på att det betryckta läge, hvari de
lägre klasserna befinna sig i Ryssland, desto lättare
riktat öfverklassens uppmärksamhet på de sociala
missförhållandena, ju mindre det politiska gebitet
fick vidröras. Men härtill kommer att bland
utöfvarena af de fria yrkena, särskildt ingenjörer,
advokater, läkare, apotekare, journalister, finnas
jämförelsevis många polacker och judar, tvenne element, som
ständigt gjort opposition mot regeringen och nu
ansågo sig bäst betjänta af att omhvälfningen blefve
så radikal som möjligt. Deras sedan gammalt
utvecklade politiska organisation förskaffade dem
därtill ett större inflytande än deras numerär enbart
kunnat gifva.
Den del af den ryska bildade klassen, som icke
var representerad genom semstvos eller städernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
