Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den konstitutionella idéns utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behandling hade nedsatts, och den 30 april utkom en
ukas om grunderna för religionsfrihet samt den 8
juli en om strafflindring för personer, fällda på grund
af religionsförbrytelser.
Den i augusti sammanträdde i Peterhoff en
konferens för att granska Bulygins förslag till
folkrepresentation. I konferensen deltogo fyratiofyra
personer, nämligen medlemmarna af
ministerkommittén, en del ledamöter af riksrådet och senaten
samt särskildt förordnade personer, bland dem tvenne
professorer från Moskwa, den ena Klutscheffski,
professor i rysk historia, den andra Paulow, professor i
kanonisk rätt. Ordföranden i riskrådet, grefve Solski,
klargjorde nödvändigheten af snabba och vidtgående
reformer, speciellt medgifvandet af personlig
oantastbarhet, församlingsfrihet och pressfrihet. Han
understöddes kraftigt af grefve A. P. Ignatjeff, som skall
hafva ansett, att om Bulygins förslag skulle
promulgeras i sitt dåvarande skick, så komme en revolution
att utbryta, hvilken öfverginge allt hvad världen
hittills skådat. Han framhöll särskildt, att den
Romanoffska dynastins fortbestånd berodde af att reformerna,
hvilka oförtöfvadt borde införas, blefve tillräckligt
vidtgående. För införande af en liberal
representativ institution talade vidare Bulygin, Trepoff,
trafikministern furst Hilkoff, Frisch, Taganseff, Naryschkin,
Golinischtscheff Kutusoff, baronerna
Yxkull-Gyldenband, Budberg och Nolde samt Tanajeff. För
liberala reformer öfver hufvud voro storfurstarna
Wladimir, Alexej, Alexander Michailowitsch och Nikolai
Nikolajewitsch. Krigsministern Roediger,
undervisningsministern Glasoff, finansministern Kokowtseff
och statssekreteraren Polowtseff hade icke fattat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
