Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 105 -r
farande stängd. Men som det ingalunda hörde till
ovanligheten, att han satt uppe och arbetade hela
natten och långt in på den följande dagen, så väckte detta
icke någon förvåning. Men när aftonen kom och han
ännu icke syntes till, samlades hans tjänare utanför
dörren och talade i hviskande ton om det som händt
en gång förut.
De lyssnade, men kunde icke höra ett ljud. De
skakade i låset och ropade hans namn, och slutligen slogo
de med knutna händer mot dörren, men ännu
alltjämt hördes intet svar.
Nu började cle blifva allvarligt oroliga och beslöto
att spränga dörren, och då detta efter mycket besvär
lyckades dem, trängde de alla nyfiket in i rummet.
Han satt upprätt i sin stol, och till en början trodde
de, att han dött i sömnen, men då de kommo närmare
och ljusskenet föll på honom, sågo do svarta märken af
benrangelsfingrar rundt omkring hans hals, och i hans
ögon syntes ett uttryck af fasa, sådant man sällan
får se i en människas ögon.»
Brown var den förste, som bröt tystnaden, hvilken
följde på denna berättelse. Han frågade mig, om jag
hade någon kognac ombord och förklarade, att lian i
så fall gärna skulle vilja ha sig ett litet glas, innan lian
gick i säng. Det är ett af de förnämsta behagen med
Jephsons berättelser, att man alltid måste taga sig ett
litet glas kognac ofvanpå dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
