- Project Runeberg -  Forteljingar og Sogur /
239

(1884) Author: Arne Garborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ungdom. 239

ast; men Anne Malene kjende han med det
same. Fo var ein morosam Gjentunge, totte
han. Og det var hyggjelegt her paa Garden.
Han fekk Mat og Kaffi, og aat og drakk, og
snakkad med Folket, og gjorde seg gode
Stunder.

So kom han att. Gong etter Gong; tingad
med Mattis um Skogteigen, og med Anne Ma-
lene, um ho kunde segja Forstassistent. Men
Anne Malene sagde Postassistent og vende Or-
det paa andre Maatar, og fekk den unge rolege
Mannen tilaa læ som ein liten Gut. Og Munn-
en hans fekk ho paa Gang, so at han, som
alle sine Dagar hadde voret faamælt som ei
Skildvakt, han skravlad no i Veg som ein
Skreppekar. Men den, som kunde vera med
i eit lystigt Drøs, det var Anne Malene. Ho
var ikkje rædd for eit sterkt Ord ho; skjemtad
med um Ting, som Kvinfolk i Byen ikkje visste
um dei torde nemna; kvik og glad var ho som
ein Kattunge. Men so uskyldig som ho var!
reint eit Barn!

Næste Gongen kom Jens Carlstad ein Dag,
daa han hadde ein Tanke um, at dei gamle
ikkje var heime. Det var dei ikkje helder, og
han saknad dei ikkje. Anne Malene fagnad
han væl, og dei sat og snakkad um ingenting
ei god Stund. Jens gjekk heim i smilande Tan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:40:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gaforsogur/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free