Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
viras blickar, tyckte jag, återspeglades ur
daggdropparna och de glänste som lysmaskar från
örternas stänglar. Ja, kära vänner, så tokig
kan en nittonåring bete sig, när han är kär!
Guffar gjorde ett uppehåll i sin berättelse
och snöt sig, innan ban med blicken fäst mot
fönsterrutan fortsatte:
— Bäst jag låg där framstupa och ref Lill
mig de grönbleka fina blomstren, ropade någon
sakta mitt namn. Jag lyfte upp hufvudet och
stirrade med runda ögon åt alla håll, men ingen
lefvande syntes. Det var besynnerligt. Då
hördes ropet en andra, en tredje gång från samma
håll. Jag sprang upp och såg nu mellan träden
en skepnad i böljande hvit dräkt. Ljuga skulle
jag, om jag sade att det såg ut som ett liks
svepning: dräkten var skimrande och mjuk loch
påminde om rök eller dimma. För något
dylikt hade jag ock tagit spöket, om jag ej
tydligt sett en uppsträckt bar kvinnoarm och sett
handens fingrar spela inåt, så här. Och ofvan
fingerspetsarna syntes åter Elviras ögon
tjusande och lockande.
Då vardt pojken rädd. Han böjde sig ned
efter blommorna, men hörde rösten tydligt säga:
»Låt bli!» Den ljöd så befallande att han inte
hade makt att ta upp blomstren, ulan sprang
raka vägen till gården och lade sig.
Blommorna, som jag lämnade i sticket, ser
jag än tydligl för mina ögon och jag tycker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
