Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 39 —
Jag vet en stund på Sevebergets topp,
Då morgonen och qvällen sammangjuta
Sin purpurström, och dalens rosor sluta
Ej i den ljusa natt sin glada knopp.
Så var, J Nordens Älsklingar! Ert möte,
Och kärleken , som sommarvinden varm,
Och Nordens trohet, ren, som himlens sköte,
Er omgaf, och Er slöt till hänryckt barm.
O, blicka kring Dig, OscArs unga brud!
Från tusen hjertan Dig en byllning sändes;
Lik offerflamman, som af Nordbon tändes
På bergets spets att helsa vårens Gud.:
Känn, hur hvar önskan, som en Engel, smyger
Med jordens alla fröjder i sitt spår.
För Dig och OscAr bönens dufva flyger
Till skyn, som speglar sig i glädjens tår,
Ej endast der Du skådas, är Du känd:
Dig fira ock de gömda Svithiods dalar. —
Hvar vrå af Skandien om Din ankomst talar;
Från fjellen blir till Dig en helsning sänd —
Der midnattssolen öfver tjelJet brinner;
Der Bälten sluts, Du lefver i hvar sång. —
Du är som klimlen, den hvart öga finner
Så nära sig och fjerran på en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
