Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Superintendenter och Biskopar
- 6. Mag. Daniel Laurentii Wallerius (eller Wallerman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ock någon gång, t. ex. af stadscomm. P. Starkelius, på
ett dylikt prof, som vi ofvan sågo mellan Billichius och
hr Lars. På andra prof af sjelfva — Carl XI.
Bland förtroendeupdrag: ledamotskap i stora
Commissionen, hvari W., likasom Sup. Broman, uppbar 2,000
Dlr Km. Begärde dock 1680, blifva derifrån befriad (af
samvetsbetänklighet?), och föreslår bpen i Westerås,
såsom “boende närmare,“ i stället. S. å. erhöll han
skriftligt prof af den stora ynnest, Carl XI hyste för honom.
Men detta blad vände sig snart derpå. Nåden för W.
var stor, men för Fr. Bagge större. W. synes gjort
anspråk på tilsättande af pastorater så, att hans vilja i
denna del borde stå jämnhögt med den kungliga. Till
präster, som “gingo honom förbi“ vid ansökningar,
utdelade han “correctioner,“ stundom ända till afsättning (se
t. ex. W. Brun vid Säfve). Men sjelf ådrog han sig 82
och 83 kungliga skrapor, de skarpaste man gärna kan
tänka sig, derför att han sökt “qvälja“ K. M:ts utslag:
den förra för Moselii, den senare för Bagge skull, hvilka
personer han vägrade antaga till de ämbeten, dem blifvit
af K. M. anförtrodda. Ja, Bagge klagade att fullmakten
på Solberga såsom präbende blifvit af bpn i vredesmod
trampad med försäkran att B. ej skulle komma dertill.
Toge bpn sig ej härefter til vara, så kunde han sjelf
blifva priverad: detta var konungens allvarsamma besked[1].
[1] Det ena af de 2:ne i Riksarkivet befintliga allvarsamma
kungabrefven lyder sålunda: “Vi hafva förstått, Troundersåte och
biskop, huruledes den disposition, som Vi med Pr. och P:e i Marstrand
Mag. Friedr. Bagge gjort hafve at jämpte sitt förra pastorat också den
der i nägden belägne och för någon tid sedan löös blifne församlingen
Solberga tilträda, skall af eder quäljas och honom m. Fr. svår göras;
hafvandes I icke allenast låtit märkia det Eder högeligen förtröte, att
bemälte Mag. Friedericus Eder i detta målet hade förbigådt, utan I ock
hollit så före, att litet eller intet opå i åtskilliga bref, hvilka vi
honom opå bemälte församling gifvit hafva, borde reflecteras, emedan de
oss alldeles ovitterligen (som I velen mena) skulle utvärkade vara, med
andra expressioner flehra, som vi intet gerna skulle trodt vidh våra
breffs inhändigande af Eder vara härkomna, där vi med vårt stora
misshag icke tilförende af slikt Edert comportement så vissa proof hafva
haft, som oss allt tvifvelsmål härutinnan kan betaga, hvilka såsom vi
nästförlidna åhr vid denna tiiden föranlåtne blefvo Eder med en
allvarsam åthvarning under ögonen att ställa; alltså hade Vi ock billigt
förmodat at det Eder till större rättelse, än nu förljuda vill, skulle tjänt
hafva, och I såsom en beskedeligh man med sundt förnuft eftertänkt att
oss icke uthan högsta injuria den vårdslösheten tilläggias kan, det Vi
intet visste hvad under vårt konungsliga Nampn och hand i landet
uthginge, så och de Oss i sådana fall betjäne icke heldre med ringa
beskyldning belastades, när de hollos som sådana som sig understodo utan
vår vetskap och undfångna befallning någon ordre till en och annan
ort att ställa och utfärda; kunnandes Vi ej heller förtiga det en mycket
vrångvis uttydning vara, att en reedelig och välmeriterad prästman
skulle strax heetas sidvörda eller gå sin förman och biskop förbi när
han oss såsom sin af Gud förordnade Öfverhet om någon nåde ansökte;
Ehuruväl Vi hvad Mäster Friedrich vidkommer, af egit bevåg och utan
något hans anhållande, i begynnelsen äro komne på det förslaget, som
de begge honom in Novembri Ao 1680 gifna brefven uthvisa; fast han
sedermera vid sist holdna Rijksdagh desamma i underdånighet
insisterades (sic) någon närmare vår Resolution deröfver erhollit hafver,
hvilket intet mycket olikt är Eder vidh den tiden allaredo såsom här in
loco skedde, hafva kunnogt varit, efter Vi kyrkioherden i Jönköping, M.
Lars Mellino, som successionen på Solberga pastorat för sin son då
sökte, af den orsaken dess begäran afsloge, att Vi till följe af våra förra
breff mehrbemälte M. Friedrich densamma har beviljat. Vi vele
fördenskuld ännu Eder på det allvarsammaste åthvarnadt hafva med allt
otidigt och djerft scrupulerande i Våre klara förord- och befallningar
att inneholla, så kärt Eder är något strängare vårt beifrande att
undvika. Hvarföre I ock utan något vidare fåfängt inkast hafva i värket
ställa hvad I seen vår vilja och nådiga behag om oftabemälte m:r
Friederich Bagge tjenligt vara.
Befallandes..... Nådeligen. Dat. Stockholm d. 18 apr. anno 1683.
CAROLUS.
J. Bergenhjelm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:03:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gbghskar/0028.html
