Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Superintendenter och Biskopar - 7. D. Johannes Johannis Carlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flera gånger blefvo personer, inkallade til äktenskaps
förlikning och ingående, uti Cons:o (som hölls i kyrkan)
strax copulerade af biskopen eller någon annan. Ett ex.
med ett par från Tjörn, 24/10 94. Mannen (Lars
Hansson) blef tagen ur arresten och instäld för Cons. “Då
bpen i 2 timmar med hjerte- och steenrörande ord
förmante honom til at uprätta den“ af honom stuprerade,
nekade han i början för “hennes elaka munds skull.“
Hotades då med värfning. Vigseln börjar. Men orden
“i nöd och lust“ ville Lars ej ut med. Värfvarne
verkade, och bpn förrättade full vigsel. Derpå gick Lars
“sjelfkrafd til hrr Consistoriales och tog dem med
tacksägelse i hand.“
Ett K. Br. 30/10 91 til Cons. förmår, at ingen pastor
må afstå syslan åt sin son. Detta skedde dock mer än
en gång äfven sedan, och Carlberg var så ifrig för den
olycksaliga conservationsprincipens tillämpning som trots
någon biskop. Vid sina böner för enkorna och deras
conservation till K. M. använde han som oftast phrasen,
att K. M. värdes med sin nådessol belysa och dyl. I
ett bref til Landsh. 8/12 92 säger C. det vara honom
bekant, “att största delen af Capellanerna här å orten
oftare måste handtera plogen och yxan än boken, så framt
de sig och sina ärligen försörja vilja.“ Han höll före
(91) at ingen adelsman borde få sacros ordines, dels på
det stånden ej må sammanblandas, dels att de ej
omeriterade taga de bästa lägenheter; och när en
Commissarie Schuman-Adlercrantz’ son Johan anmälde sig
dertil, var derom mycken deliberation; Cons. ansåg att, om
ynglingen ordinerades, vore “rådeligast, att han aflägger
sin Adlercrantz och behåller en blott Schuman.“ Beslöts,
at han efter examen finge ordination. Han hade sagt
sig vara kallad af en Capitaine “at antagas på dennes
skepp“ (93). Likaså tvekan om en dansk Joh. Pettersson,
hvilken gref Ascheberg kallat til sin hofpr., kunde
ordineras; men Cons. stannade i den tanke, at om ock
grefven kallat en Tysk, kunde ordination ej förvägras. P.
blef ock ordinerad. — C. ansåg nödigt, at äfven de, som
af store herrar rekommenderas till pastorater, må
examineras, eljest blefve pastoraterna besatte af de
okunnogaste, som “practisera sig till pastorater.“ — Vid nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
