Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Superintendenter och Biskopar - 17. D:r Johan Wingård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedstigande linie prest och landtman omväxlat.“ Uddev.
skola och Gb. gymn. — År 1758 stud. och 64 magister
i Upsala. S. å. skrifver bp Lamberg, at han skaffat
Candidat Wingård academisk condition hos baron v.
Höpken med 600 Dr. Sm. årlig lön, allt fritt etc. Ordin.
k. Hofpr. 69 och Öfverhofpr. 73. Pastor i St. Jacob 75,
hvartill lades Lofö 77 såsom præbende. Riksd. 78.
Fadder vid kronprinsens dop, och fick derför en guldkedja
med Gust. III:s bild att bära på bröstet, samt Th.
Doctors-titel 79.
Bp i Gborg 1781 efter nära enhällig kallelse. Gjorde
sitt inträde i Cons:io bland annat med utnämnande af 14
prostar, bland dem Fr. Wingård i Näsinge. Höll likpr.
öfver enkedrott:n 82. Hade erhållit Fjärås såsom
personelt præb. och blef tillika domprost 85. Hur beskaffadt
det var med den “enhälliga“ kallelsen dertill, Bexell
omnämner, derför är redogjordt i B. Lex. der med stöd af
Gb. Magistratens egna protocoller visas, att detta
domprost-“val“ var ett af de argaste ingrepp i församlingens
rättigheter, den der ville hafva och verkligen valde en
helt annan man (Carl Kullberg) till sysslan. Allt skedde
dervid på vink af Gust. III, som ock hann att utnämna
W. innan församlingen hann fram till thronen med sina
protester. W. hade emellertid elfva kyrkor att vara pastor
öfver, och detta gaf anledning till en karikatyr så
allmänt spridd, att den icke af Historien kan förtigas. Bekant
är Schröderheims användning, i Gustafs namn, af Es. 5: 4.
Till sagda källa få vi äfven hänvisa för det
sammanhang, domprostvalet, för så vidt det vid de stormiga
upträdena i domkyrkan kunde sägas hafva fallit på W.,
egde med Brödraförsamlingen i Gb. som, dittills der en
ecclesia pressa (jfr. G. Wallin d. y.), nu blef fullt tolerata.
Året derpå företedde W. i Cons. ett enskilt bref från
K. M. af 11/10 85, enligt hvilket Sv. Lindhults ansökning
beviljades att få bygga på sin tomt en
brödraförsamlingssal, och K. M. “ansett biskopen genom denna sin
anmälan hafva ådagalagt sitt i religionsmål berömvärda
tänkesätt och det uplysta nit, hvilket af någon
skiljaktighet i gudaläran ej hämtar anledning till hat och
förföljelser, men som grundat uti människokärlek och styrdt
af sagtmod, då det skall rätta eller vägleda, meddelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
