Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - C. Eloquentiæ (et poës.) Lectorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSÉN. 167
“Mig är sagdt med mycken probabilité at Dr Rosén i
Gbg är auteur til anm:r öfver min Ordenspredikan.“ Hade
han rätt? Knappt, ty critiken, särskildt tryckt, förråder
yäl en skarp dock moderatare penna, än Roséns.
Skärpan i Gothenii omdömen om R. som theolog
torde förefalla mindre obefogad, än den eljest kunde
synas, när vi läsa hvad R. sjelf skrifver (60 til Giörvell): “Om
M. H. hört af trätan vid riksdagen, så ville Dr Petersson
och Hauswolf äfven göra mig heterodox, af orsaker som
lätteligen inses, sedan ingen af dem erhållit förslag til
biskopsdömet i Gbg. Icke dess mindre fick jag min höga
orthodoxi med ringa möda stadfäst.“ Hans latinska
versparentation s. å. är åtm. orthodox mot Zienzendorfianerna
och ännu mer polemiskt bitter, än tiläfventyrs sjelfva
Wallin skulle gillat. Z:fs förnamn LVDoVICVs blifver
för R. = apokalypsens 666. At Wallin och Z. dött
samma år och månad, deri ser denne parentator ett
tecken til bönhörelse, at Gud skall afvända de ulfvar, mot
hvilka W. kämpat. Men mot årtiondets slut var det ock
slut med hans “höga orthodoxi,“ då han med samma
värme omfattade Svedenborgianismen, som den hvarmed
han bekämpat Herrnhutism. Härom har nu Bexell ej
mer at erinra, än at “religionstvistigheter blandade
bekymmer i hans senare lefnadsår;“ men underligast at den
lärde a-ö- i Biog. Lex. 12: 201 fj. ej synes känna något
derom. Långt sedan den äldre brodren Sven dött i
landsflykt för sin pietism, gjorde och led Johan Rosén
“bekymmer“ för sin svedenborgianism.
Vi hänvise först til Beyer, med hvilken han til en
tid delade ljuft och ledt, men var ej så trofast i sin
svedenborgska bekännelse som han. När Beyers Dictata
förevisades i Cons. dem Aurell kallade Chartequer, fann
jämväl Rosén dem innehålla åtskilligt “sådant, som
stöter allt naturligt och förnuftigt begrepp, och, som värre
är, strider mot vår rena evangeliska lutherska lära.“
Detta kunde han visserligen säga om felaktiga afskrifter,
men om svedenb. läran sjelf? Han hade dock redan 68
i “Presttidningarne“ försvarat Svedenborgs Apocalypsis
revelata. Instämde med Beyer inför Liliestråle. Hade
ock med honom påstått, att man väl bör hålla en laglig
undersökning, men ingen “Spansk inquisition,“ när bref-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
