Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Grimeton och Rolfstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 Grimeton.
träddes 1813 af Joh. Lindelöf, Smol. husprest hos enkefru Wolfradt.
Ett karakteristiskt stilprof må anföras ur necrologen öfver
företrädaren (i Stiftstidn.): ”Äldren tyngde hans stig. Aftonskuggan
halkade ner åt det mognade sädesfältet, och aftonklockan kallade
med lätt klämt den trötte vandraren hem at hvila”, och: ”At han
i lifvet öfverlemnade sig åt dygdernas ledning, i döden åt en Faders
famn, med sluten syn, men öppen förtröstan”. — Hans tidigare
sockenstämmoprotocoller äro ett slags vältalighetsprof; så vid
frågorna om vaccination, advocater, landtvärnister och jordgummor.
I ordandet (1805) om företrädares, serdeles Aurelii, förtjenster,
ytrar han: ”ty äfven uti den sena tacksamheten ligger en kraft, sòm
upmuntrar och föder nya förtjenster”. I ett visitationstal 1850 (i
Gällared) framställer han (Joh. 17, 3): En sann och lefvande
christendomskunskap såsom det högsta för tanken, det saligaste för
känslan och det från tiden til evigheten fortgående. — B. var en ståtlig,
belefvad, fin, men, såsom han ofta sjelf öppet tilstod, något honorum
sitiens man, sökande alla utmärkelser, han kunde få. Bekant är
Tegnérs bon mot en sommar, i Warberg, at han där ej sett mera
grönt än B:s vasaband. Af denna ntmärkelse har mellertid
näppeligen någon prestman varit mer förtjent, än han; ty han inlade
stor förtjenst om landtodling, kanalanläggning, m. m.
Märkvärdigt, at nordstjernan undgick honom, då denna dubbelheder tilföll
t. ex. Grevillius, som var en för af W. vida habilare man än B.
men ingalunda med honom jämförlig såsom litteraturidkare. För
öfrigt var Bexells symbolum sigilli: Trans Sidera Meta. Af
ämbetsbröder hugnades han med hedersbenämningen S Pecie Bexcll, likasom
han sjelf någongång kallade det Contract, för hvilket han var
Præpositus, ”Normalcontractet”. En contractsbok, som circulerade,
är af värde, och likaså bruket, om infördt af honom först minnas
vi ej, at hvar och en, som höll tingspredikan, inskref sin disposition
därvid. Ytterst gästfri var han cch derhos en de fattigas vän.
En man, som för öfrigt tilhörde en helt annan hnomiletisk Skola,
B. A. Törnblom, skrifver, erkännande: ”För många år sedan var
på denna orten en stor nöd och de fattige strömmade öfver . ..
Nå lät den barmhertige Bexell koka mat dagligen til de fattige,
hvilka hopetals samlades der och mättades”. Munter och upsluppen,
som en f. d. Officer anstod, var han ock, och talrika anekdoter til
bevis kunde anföras. Prosten P. A. Ekdahl (i Lund) förtäljde,
huru då de åkte tilsamman til eller från Hurfva och den skånske
flegmatiker, de hade til skjutsare, ej på annat sätt kunde förmås at
köra på, ropade B. om ankommande rånare, och då det, föga trodt
eller påaktadt, ej bidrog at påskynda färden, tog han up en
smällpistol, smällde af en kork för bondens öra, och det halp, då denne
nu trodde på allvaret af rånaresagan. B. var tolerant så väl mot
oliktänkande in politicis, och på frågan, huru han kunde komma
öfverens med Thomander, gaf han til svar: ”litteraturen förenar
oss”, som mot mera ifrigt nitälskande ämbetsbröder, vida mer, än af
W., som ej rätt kunde med honom harmoniera, politiska divergenser
oberäknade; och det svar, hvilket (granlagenheten förbjuder oss at
disertis verbis anföra def) han gaf en grannpastor, som yrkade
hans ingripande såsom Præpositus mot en yngre nitälskare, til
hvars predikan folkmassor drogos, var både i hög grad karakteriskt
och afväpnande, så väl som ärligt och för honom hedrande.
Deremot understödde han samme grannpastors (i O.) sak, då denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
