Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Harplinge och Steninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426 Harplinge.
ähra hembära dem som af godt sinne Oss söka föröka och alltid
försvara. . . . Det ordet, oss vordet, ej mister ett iota, At
Christus, vår Herre, skall eder väl lära; o. s. v. Gratuleras af Matth.
Silvius, och af M. J. Ekström på grekisk vers (likasom A. B.
honom páå latin). — Vardt 1740 stämd af fiskal Wahrlund at ha varit
temulentus vid en begrafning på sv. kyrkogården i Gbg. Han
svarar trotsigt mot W., som då säger sig ha mera at påminna om.
År 1746 accuserad för lascivia, men dömd oskyldig. Uprepadt 1758.
Är 1751 höll A. Gadelius visitation här med Ps. 34, 9. Han förböd
framgående under gudstjensten med anmälningar etc. Slottöhl om
lögerdagen var bortlagdt. Inga krogar på länge. Vid biskopsvisit.
1753 höll Boman öfver Joh. 6, 63 (Ing. Rom. 1, 16) en ”upbyggelig
predikan”: om Evangelii ord såsom anda och lif: 1. Huru de verka
hos menniskan, 2. huru hon skall vara beskaffad, at de kunna verka
anda och lif”. Biskopen höll förhör med anledning af denna
predikan och ”manfolken kunde göra vackert besked”. Några kände
Athanasii symbolum, men ingen botpsalmerna. Messhaken skulle
”i vackert väder hafvas ut (mot fukt), dock icke med retta sidan
åt solen”. At inga husförhörsanteckningar förefunnos, ursäktade
P. l. med sina svaga ögon. Nattvarden begicks, ”här som
annorstädes, 3 terminer om året, och det för vinets skull”. Lärare och
församlingarne voro fullt belåtna med hvarandra. Vid 1757 års
prostvisit. predikar adj. Chr. Böcker. Oskicket att qvinfolk sätta
sig i manbänkarne, skulle afskaffas. Församlingen önskade, at
P. l.. svag, ”måtte komma i bättre tillstånd”. Förklaras i DC:t
vara ”decrepitus” 1758 (vid omkr. 54 års ålder?) — IIans ende son
Arvid Niclas, demitterad af fadren efter privatläsning för mag.
P. Wetterberg (adj. på stället) Stud. i Lund 1756 (och deciderar
til Jac. F. Hummel och Carl Rahm, häradshöfdingar, den förre i
Halmstad, den senare i Qvistrum), blef Lagman etc. 1776.
Hans Ring, född 1705. Stud. 1725. Prestv. 1732.
Comm. i Solberga 1734. P. l. 1759. “Prost“ 1786. Död,
senior, 1795 (90 år 14 dagar g.).
Haft förut förslag til Ljungby, Ölmevalla, Näsinge, Thorsby,
Spekeröd. Predikar (vid Vis.) 1767 öfver 2 Cor. 5, f19. 20. (Ing.
Ps. 86, 11.): ”Försoningens väg: l. dess ursprung; 2. medlen, som
Gud brukar at föra in på den; 3. hvad menniskan skall iakttaga,
så framt hon vill komma in på denna vägen och vinna freden”.
Därpå installerad (omsider!). Vid christendomsförhöret visades den
kunskap, at de (församlingarne) ”med skäl kunna räknas bland de
yppersta i detta Stift”. Ej så litet däraf tilskrefs Rings husförhör.
Vid fråga om förbättningar å Harplinge kyrka antecknas, at ”äfven
bör predikstolen illumineras och ett nytt timmeglas ditsättas”.
Psalmerna sjöngos för fort. Såsom enda sälsamt fall anfördes ”at ett
barn, som är på andra året, hafver vatnsot i hufvudet, hvilket är
ganska stort”. P. l. skulle tilse, at endast välfrejdade antagas til
ungdomsundervisare, ”ty eljest kan den, som af naturen är benägnare
til det onda, än goda, af en elak läromästares exempel lätteligen
förledas til de skändeligaste bofvestycken i utöfning, hvarpå det
straff omsider kommer aft följa, hvilket bragt mången ömsaint fader
och moder i förtid med grämelse til grafven”. (Har O. Lindman
rätt fattat biskop Lambergs uttryck?). Allmogen ”råddes, att heldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
