- Project Runeberg -  Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan /
434

(1885) [MARC] Author: Carl Wilhelm Skarstedt - Tema: Göteborg, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Hasslöf och Woxtorp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

434 Hasslöf.

var hans gäst 1762 i två dagar och kyrkan besöktes, hördes en
efterföljande röst: ”endast kyrkoherden icke blir högfärdig öfver
detta besök”, då T. vände sig om och svarade: ”å nej, vi hafva
tilförene lefvat under ett tak”. På sitt bord fann han dessa ord
skrifna af Tessin: ”Ciceros ord lämpade til kyrkoherden Osbeck:
Videte hominis virtutem et diligentiam, ut domesticæ præclarissimæ
virtutis exemplis gaudeatis”. År 1778 sökte han Tjörns gäll, hvarvid
C. J. Brag i Cons:io uttalade sin ”öfvertygelse at P. Ösbcck är en
varm christen och varit nitisk kyrkoherde i Hasslöf, den egentliga
kyrkoherdemeriten”. Til th. dr blef han mot all förmodan och utan
at vara föreslagen i Cons:io och, kan tilläggas, utan at egentligen
vara theolog, utnämnd, hvilket han först af Tidningarna fick veta.
Han berättar, at en rotta bitit af repet på en bränvinspanna i
Woxtorps kyrka, hvarigenom bonden ansåg pannan fri; en bonde i
Hasslöf ville följa exemplet, men fåfängt. Vid berättelsen om
Brunkmans begrafning (ofvan) förordar han hederlig begrafning af
prester til skilnad från dem, ”som litet vetat”. Inkomsterna af
pastoratet voro för inskränkta för hans behof och gifmildhet, hvadan
han nödgades sälja sina naturaliesamlingar för 4,000 daler. Hans
helsa var försvagad under ungdomsresorna. Til slut besvärad af
döfhet. Til sinnelaget var han stundom häftig och ”snarsticken”,
men detta hastigt öfvergående. Som i en stor mans lif äfven små
drag åro af värde, (och Jean Paul erinrar at Plutarch målar sina
hjeltar bäst durch Kleinigkeiten), må anföras at han, som ansåg
intet bättre befordra matsmältningen, än ett godt skratt, sökte
alltid förmå sina bordsgäster därtil, stundom därmed att han
kastade kalotten på dem öfver bordet. När han var ute på jagt efter
blommor eller yrfän, hvarken hörde eller såg han på annat än på
dessa föremål; och en dag då han ilade fram på Hallandsås med
en för fjärilars fångande inrättad stor sax, väckte han mistanke
på sig säsom äfventyrare och blef som fånge förd til Engelholm,
där ändtligen mistaget, hvaraf han sjelf hade ej ringa förnöjelse,
blef uptäckt. Han hade förordnat at hans likkista skulle göras af
ett trä, som han sjelf planterat i yngre år och blomsterfrö utsås
på grafven; men ”hans dessein ändrades om trä’t”. Länge efter
hans bortgång funnos i Hasslöfs trägård spår af hans silkesodling;
och en Grimbergs tjenstepiga fann sig plötsligen en dag omsnärjd
af silke och silkesmatkar. Prof däraf sändes til professor Fries i
Upsala. Om få år voro sagda spår försvunna. Åminnelsetal öfver
honom höllos af Sam. Ödman i Vetenskapsacademien (inlemnadt,
utmärkt) och af biskop Faxe i Christianstads frimurareloge (1815).
Hans minne i en blomma, den Linné kallat Osbeckia Chinensis,
äfvensom i en Phalæna, som af samme auctor fått namnet
Osbeckiana. — Var gift m. Susanna Dahlberg, d. af Eberhard D.
och alltså föresträdarens brorsdotter, som Öfverlefde med 8 (9?)
barn. Bland dessa sonen Carl Gustaf, (tydligtvis uppkallad efter
Tessin), utmärkt läkare (fältskär), tecknad i Biog. Lex. X: 236 fj.
Döttrarne Rachel och Ebba Marg. blefvo gifta samma dag, den
förra († 1810) m. Tob. Bank och den senare med hans broder
Anders. Magna Brita m. successor. — Af honom finnas ock:
i Gymnasiibibliotheket (mspt): Prodromus insectorum Hallandiæ
(Hasslöf et Woxtorp), 1773. fol. — Utkast til Beskrifning öfver
Laholms Prosteri — 1796. Beskrifning af 2:ne fjärilar, 1778 i Göteb.
V. V. S. — Utkast til Flora Hallandica, ib. 1788.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:03:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbghskar/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free