Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Hjertum och Westerlanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pastores. 441
kyrkian, utan stå i vapenhuset. I ett ”P. S,” tilläggas 5 puncter.
”Šanctorum dagar, som af påfvedömet hafva sitt ursprung, på hvilka
intet predikas, skola härefter intet af predikstolen utlysas och
förkunnas. Där flera än 1 lik komma til kyrkan, skall blott predikas
öfver en text, men Personalia upläsas för hvar och en”; m. m. —
S. å. skrifver B. i ny kyrkobok: ”In nomine Sacrosanctæ et
Individuæ Trinitatis incepit annotare in hoc libro ordinarius a Deg et
Sacr: Regia Majest: constitutus Pastor A. B. Maj 1693”. ÄÅret
därpå frågar han DC:t, hvad poena en ryttare förtjenar, som 4. dag
jul vomerat i Westerlanda kyrkå. 1706 höll Nezelius visitation.
I Westerlanda fans en s. k. S:t Olofs källa, dit folk samlades
ända från Halland för ögonsjukdom. Det säkra var at, jemte
vidskepelse, föröfvades här spel och dans mned hvarjehanda
utsväfningar. Detta förböds af Bonander (med framgång?). År 1711
hade han thingssak med en bonde, och denne dömdes at göra
afbön etc. Consistorii ombud var A. Tranchelius i Kongelf. Men
af dem båda, presterna, ansåg häradshöfding Cedercrona Rätten
förnärmad, så at saken den gången ej kunde afgöras. ”Deshonneuren”
bestod däri at, sedan de helsat på Rätten, behöllo de sina ”små
mössor eller Colletter” på hufvudet, såsom häradshöfdingen
offentligen tilsade dem. Antagligen denne A. B. (cj den i Bro?), som
1713 skulle vara Concionator synodi, men undanbad sig,
förebärande, at han ”medelst åtskilliga tänders utfall ej kunde tala”,
(Texten var Rom. 3, 20).
Skrifver (i kyrkoanteckningsboken): ”A:o 1712 d. 12 Martius (?)
sedan jag predikat vid Westerlanda och förhördt den frembeste
roten, samt hållit socknestämma och tilsatt nya 6-män, reste jag
til Bäck til at afvänta H. K. Maj:t konung Carl XII, som ifrån
Lund i Skåne samma morgon kl. 4 afrest och kom til Bäck kl. 10
om aftonen, therest han låg intet i then upbäddade sängen, uthan
på golfvet uppå halm. Dagen efter mönstrade och afreste kl. 11
f. m. uthi Strömstad”. c
Arf efter Bonander, ”at delas mellan hustru och barn”, var
1,930 Rdr. Gift m. l1. A. Rattreji enka (se Bolleb. och Karreby). —
2. före 1705: Elis. Larsdotter Stabæa, född i Ödsmåls prestgård,
som blef omgift med successor. ”Hade en hel hop barn”; nämnda:
Johan; Helena och Catharina (faddrar 1708); Agneta (vigd här 1733
mcd en Controllör i Marstrand); Laurentius (född 1706), Brigitta
(1707); Andreas (1708); Daniel (1710, fadder 1724); Martinus, född d. §
1713, se pastor i Falkenberg (sid. 291 där alltså ordet ”upgifves” utgår).
Capellaner (Adj.) voro: 1705 och 1706 Joh. Giedda; och 1708 fj.
Joh. Bonander fil. som klagar öfver för liten lön och önskar blifva
ordinarie capellan (171 ..). Denne har 1712 såsom ”Comminister”
2 Sönd. i Ädvent från predikstolen ”i bann satt” klockaren
Bückman, för liderligt lefverne, efter detta formulär: Therföre antvardar
jag honom Satan i våld til köttets förderf etc. Prosten skall resa
dit at ransaka därom. Bonander inför Consistorium ångrar sin
förseelse. Dock skref Consistorium til Kungen om detta såsom en
sällsynt casus. (Rector i Kongelf). :
Jacob Gudmundi Lysell, född i Dalstorp 22/ 1675.
E Upsala 1699. Adj. i Trállered 1706. P. i. 1716.
Frost 1737. † 9/ 1740.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
