Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Karreby och Romelanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pastores. 485
och innehålla de sundaste och förståndigaste beslut. Hans helsa
hade under tjenstgöringen i hufvudstaden blifvit mycket försvagad.
Sjuk kom han til pastoratet och sjuk blef han under hela sin
embetstid där, trots alla försök at vid brunnar och badorter
restaurera sig. En mera mager man fanns väl icke i stiftet. Han
förtärde näppeligen annat de sista lefnadsåren, än fikon, konfekt och
delikatesser, som intogos i små doser. — Då han vid sockenstämmor
ej kunde genomdrifva sin vilja, utgjöt han ymniga tårar, genom
hvilkas makt han dock stundom vann seger. Af sina församlingar
var han älskad och ärad”. (C. J. B.). Gift m. A. Rhodin, som
ej alltid var fullt medvetande.
Carl Johan Bohlin, f. i Marstrand 1804, son af
Hofapothekaren C. H. B. Til Upsala 1822. V. Collega
i Uddevalla 1830. Lärare i Marstrand 1831. Prestv. i
Wexiö 1834. Collega i Gbg 1735. P. l. 1842; “prost“
1855. Begärde och erhöll afsked från pastoratet, med
bibehållande af ämbetet 1870. Bodde sedan i Kongelf,
i Wenersborg (där han blef husegare), i Marstrand,
där han dog 1876.
Hans farmor var en Meck; hvilkens mor hette Skytte; slägt
således med Skytte af Sätra, Ramel, o. s. v. (Fadren skänkte tid
efter annan ansenliga gåfvor — inemot 300 särskilda piecer — til
Gymnasiibibliotheket, uptagna i Stiftstidn.). På återvägen från Wexiö
skrefs (säkert af honom) i en dagbok: ”ett lass prester”; hvaröfver
Befallningsman Branting beskärmade sig och skref ett varnande
bannebref. Var ej ”magister”, men hade hufvud och kunskaper
framom många, som ”tagit graden”. Var mycket beläsen särdeles
i de gamla classikerna, och sin Homerus kunde han magna ex parte
utantil. En ypperligare brefstylist hafva vi knappast känt; brefven
kryddade med god humor, sales et facetiæ; desto större skada, at
han ej plägade skriftligen affatta sina conciones, hvilka därför
stundom vordo något samtagna. Eitt stilprof, och det qvickt, ses i en
hans artikel rörande Bohuslänska Föreningen i Gbgs Handels- och
Sjöf. Tidn. n:r 113 för 1862. Ett annat ibm flere år förut om
sockenbibliotheker. Ett ytterligare må anföras ur en skrifvelse
(1861): ”Til min förargelse ser jag från mina fönster deras (på
Dössebacka) majstång, som väldig reser sig och vill draga til sig
ungdomen at deltaga i knektefesten, och det med dragningskraft,
som Israels höjder (bamoth). Der på platsen kunde behöfvas en
dugtig methodist, som kunde läsa lagen för dem på deras Meeting
och servera ett dundrande artilleri på de dansande”. Skref året
förut: ”må mitt namn blifva utplånadt från jorden med hast, endast
det står skrifvet i himmelen, och står det ej skrifvet där, så hvad
hjelper, om man ock hade en liten tids odödlighet på jorden!”
Han var bland de prester, som läsa och studera jämt. Men 1861
skrifver han: ”min läsning är nu mera helt och hållet inskränkt
til den ena nödvändiga, och denna läsning inskränkt til
morgonoeh aftonstunderna (då dagen oftast är uptagen af sockenbud m. m.).
om man ej vet när man läser det sista kapitlet i Biblen och bör
vara angelägen om at hafva Herrans ord i hjertat den sista stunden,
så aktar jag nödigt at låta bibliotheket fara och hålla mig til den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
