Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Landvetter, Härryda, Partilled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pastores. 541
efter min anledning måst bortkasta alla hedniska nichtige Poeter
och skadelige böcker, och pro stylo aquirendo . . bruka Cornelium,
Officia et Epistolas Ciceronis bredevid P. Laurenbergii Cronio, o. s. v.
Det vorc ej värre för honom at undervisa 8 à 10 gåssar än för en
rector at undervisa 50. Vidkommande preiudicen, ”siunes mig lika
som man informationen af ungdomen ville göra som til Skomakare
cller Skreddare skrån, at ingen fuskare måtte vara, utan allt arbete
måste allenast göras för Mestarne i Stederna. Man vore ej skyldig
gifva prosten den begärda räkenskapen, ”hälst det inte är ifrån
Rom eller af påfvedömet eller från . . Holland eller England eller
andre suspecte landskab eller orter” etc. Schröder, nu promoverad,
ville lemna conditionen til Elias Winterkorn. — Utgaf Vale Porta
OÖttomannica, Salve Suecia: en lyckönskningsskrift öfver Carl XII:s
återkomst från Turkiet til Stralsund. Gbg 1 ark 4:o. Däri: ”Hören nu,
1 kloka statister, som hela verlden velat påbörda, at Bender var cn
likkista, och at den . . hjelten Carl XII efter slaget vid Pultava
härutinnan var innesluten. Hören ock I så illa informerade och
värre sinnade Novellister, I som de ärliga Svenska med åtlöje
begabbat, när de tid efter annan fägnat sig med det hoppet at få
höra sin konung komma. . . I ville vädjas om 1000 daler, ja mer
än I kunnen betala, at den sv. konungens afmarch ur Orient var
ett falskt rygte. Sågen nu, hvad ha’n I nu för tankar, då I hören
från alla sidor, at kungen af Sverige d. // (1714) ankom til
Stralsund. Sägen nu, huru vete I nu edra utspridda skamlösa och falska
spargementer försvara? Hvad tigen I? Så, fattas eder nu ord, eder
vilfarelse til at återkalla? Utan tvifvel kunne I nu för skam och
blygd ej tala. Tagen edra ord igen. . . Ärkännen. . . (Tydligtvis
gaf denna lilla skrift med sina stora basunstötar upslaget til hans
därpå följande så snabba som ovanliga befordringar).
Arvid Grundell, f. / 1680, son af Olof Grundelius,
hejderidare och Anna Torstensdotter från Mölndal. Från
Gbgs gymnasium til Upsala 1701. Prestv. 1705, och med
“enhällig kallelse“ Commin. här. P. l. 1717.
Prestmötspredikant 1728. Prost 1736. † §5 1744.
Farfadren var Arvid Johannis Gr., pastor i Wånga, som var
gift m. biskop O. Fristadii dotter Elsa. (En Arvid Andreæ
Grundelius kom 1681 i Gbgs skola; väl slägt?). År 1739 anklagad för
det han förment ett brudepar ”pället” och öfver dem hvarken
sjungit eller läsit Brudevälsignelsen allenast därför at bruden kommit
fram i sina egna kläder och ej haft efter landsens sed på sig vanlig
brudeskrud. DC:t resolverar, at som Gr. aldrig förr förgått sig
utan alltid varit ”beskedelig”, så stannade det nu vid åtvarning
at ej så förse sig mer. 1743 önskar han apostladagarnes firande,
som förr, tilbaka, emedan folk kom lika til kyrkan på dem som
på söndagarne. Likpredikan öfver honom höll Jac. Benzelius, om
”En med Christo död menniskios härliga tilstånd” (tryckt). Gift
1.(1705) m. ”biskop Wallerii dotterdotter, probsten Rönnows
jungfrudotter, Elis. Rönnow”; hon lefde där blott 7 veckor. 2. (1706)
m. Cath. Aurelia, ”ett gifte från Gbgs Hospital, fordom
kyrkoherdens derstädes P. Aurelii dotter”. 8 barn: och 2 af hvardera
slaget öfverlefde med modren. En son prest, som missiveras til
honom 1738. En dotter g. m. M. Wallerius (Örgr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
