Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Myckleby, Långelanda, Torp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618 Myckleby.
Johan Andersson, född i Gbg 1783; Packhuskarl.
son. Til Lund 1802. Prestv. 1808. V. Collega i Gb
1814. Collega i Uddevalla 17. Rector i Halmstad 24.
P. l. 1829; “prost“ 37. † 1849.
En past. thes (1817): Quamyvis lubens largiar, flores e campo
Rhetorum profanorum collectos, vineæ Dei non esse inserendos
sed vanum omnem stili ornatum in sermonibus sacris, quorum fons est
verbum divinum, solliciter fugiendum, attamen puto, cujuscunque
generis eloquentiam oratorem non dedecere sacrum, quippe quem ad
officium auditoris sibi conciliandi animum attendere oportet. Giftm....
Signeul från Uddevalla, som öfverlefver. Barn: 7 söner, som kalla si
Almén: Johan, p. i Solberga; Aug., professor medic. i Upsala; o..s. y.
Fredrik Benedict Grundell, född i Gbg 1804,
tolagskamrerson. Til Upsala 1822. Undergick examen
stili pro gr. medico 1825. Prestv. 1827 til huspredikant
hos N. A. Silfversköld. Adjunct vid Christinæ 1830.
Apologist ibm 1833. Consist. Notarius 1835. P. l. 1850.
d 1853.
Ur en biografisk upsats af C. J. Bohlin anföre vi följande.
”Hans anlete var själfullt men stolt, ögonen klara, utstående,
närsynta, toiletten särdeles vårdad, uttalet tämligen behagligt,
sångrösten god, hans later nästan prelatensiska. Rika voro hans gåfvor:
klar och lätt upfattning, värına och behag i framstälning, medfödd
förmåga at hastigt fylla ett ark, rik fantasi med brokigt bildergalleri.
Redan som gymnasist gaf han prof på sin talareförmåga, som ock
gjorde honom til sjelfskrifven ordförande och talman i de
ynglingasällskaper, hvilka på den tiden bildades bland de studerande. Men
besynnerligt, at han, som med så stor lätthet nedskref tal och
haranger, aldrig vid deras hållande vågade skilja sig från papperet,
utan måste binda sig därvid, för at icke alldeles förlora
concepterna. Hans diction öfverflödade af bilder och små blomster: som
små colibris fladrade de vingade orden i vacker färgskiftning. I Gbg
blef han en omtyckt predikant, i synnerhet för nslsbym och
poetiska själąar, hvilka med förtjusning njöto hans ”gentila
predikningar”. Åhörarnes antal förstärktes betydligt, sedan han läåtit
inviga sig uti frimureriets mysterier; ty då fick han dess bröder
til stadiga åhörare. Man kunde stundom från hans predikstol
t. o. m. höra fraser och sentenser som om ljusets riddare, om
tempelrundens upmurande och integrerande, om hela verldens
trefaldt store byggmästare, om huru ”inget lif är utan död, och ingen
död utan lif”, o. s. v. Som Consistoriinotarie fyllde han väl sin
plats och utvecklade en skicklighet at upsätta protocoller, som
berömdes äfven af erfarna jurister. I samma egenskap tog han sig
stor myndighet, någon gång öfver sjelfva förmännen, insvepande
sig i biskop af W:s ynnest, hvars delator han var; och stundom
kunde han, i ett upsluppet ögonblick, säga sig ”draga omsorg om
alla församlingar”. Då en skål vid ett visitationstilfälle föreslo
för honom tillika med en apothekare, där han väntat en uteslutande
för sig, ytrade han qvickt: ”det där är mixtur”. En annan qvickhet
vid ett dylikt tilfälle i Foss gendrefs med en ännu större och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
