Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Slöinge och Eftra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
734 Slöinge.
menar han, däraf at hon kommit ”efter” andra kyrkor, som voro
förut upreste i granskapet; ”Slynge”, af en munks slunga efter
jungfru Marie uppenbarelse om kyrkans blifvande läge, o. s. v.
Byen Uglarp kallades fordom Lilla Turkiet. Matskat sattes på
altaret; däraf denna inkomst kallades ”altare”. Ett hans
stämmobeslut om en viss Nils var, at den som förolämpar honom skall
plikta och, om den förolämpande är öfvermaga, skall han agas med
ris af föräldrarne. Tyckes för öfrigt haft åtskilligt bekymmer dels
på grund af folkets gamla oginhet, dels af de af Gothenius angifna
egna karaktersdragen. r 1775 blef han angifven för ämbetsfel —
messfall, försummadt socknebud etc. — men anmäler, at han ej
förmår ”hålla sig vagn, pälsverk och fotpossar” och har dessutom
gikt; kan därföre ej inställa sig i Consistorium. Vid fördubbladt
vite ålägges honom då at inkomma. Inkom, förhördes, och visas
til verldslig Rätt. Året därpå för contumacia, och 1777 dömd af
Hofrätten för sagda ämbetsfel til böter af 2:ne halfva årsinkomster
til Slöinge och Eftra kyrkor. Detta blef ej verkstäldt medan han
lefde, men kom surt efter, och 1790 bad enkan för sig och sina
barn blifva för utbetalningen förskonad. Skrifver: ”1772 inrättade
jag Fattiqhus i Eftra, och 1777 här i Slöinge, såsom kungen befallt
i hela riket; men inan den (befalningen) utkom, har landshöfding
Nackrey berättat för kungen hvad som skett i Eftra och så kom
F. O. för hela riket”. (1784: ”I Eftra Fattighus har likväl ingen
fattig velat bo, utan thet står och nedruttnar. . . Man ser häraf,
at tiggare kunna minst styras, huru väl man [än] menar”). Begärde
hos K. Mj:t at Eftra Torn kunde byggas för dess kyrkoheman; det
afslogs, men K. Mj:t ”tillade mig vid samma tilfälle (1778)
Probstenamn och heder i sjelfva utslaget til upmuntran at Eftra kyrka
skulle så mycket mer skötas och vårdas . . hvilket Adelheim gifvit
mig vid handen”. S. å. lät han i Tidning införa om denna kungliga
heder, hvilken tilfällighets begagnande (jfr S. Helander) offentligen
blef klandradt. Biskop Lamberg skrifver då från Stockholm till
sitt Consistorium: ”At kyrkoherden Ström i Slöinge låtit i allmänna
papperen annoncera sig för Prost, är af ingen betydenhet. Uti
någon ansöknings expedition måtte någon skrifvare varit frikåstig
och kallat honom så, hvilket äfven betyder så litet som de här å
orten nämna alla bekragada och bekappada magistrar”. Större
”betydenhet” hade det utan tvifvel när en biskop, såsom just Lamberg,
utnämnde (quo jure?) dussinvis prostar, item när Wingård 1783
utnämnde Ström til samma heder, som med god smak emottogs.
Ström skrifver mellertid (i kyrkoboken): ”Reg. Præp. et P. in
Slöinge et Eftra”, dock tilläggande: Non titulus sed doctrina facit
doctorem, och Fortuna quos deprimit plerumque attollit. Han
”förlorade 1600 daler smt. då Enkecassan gjorde concurs, hvari vår
dåvarande biskop Lamberg hade mycken del, som dålde Cassans
tilstånd för Stiftets presterskap och i Circulaire etc. berättade, mot
all sanning, at hon var i bästa flor”. Lagerströms (i Falkenberg)
enka på Sprottorp (til hvilken presterskapet gjorde sammanskott)
var en daglig gäst i hans hus. Han ”såg huru ädelmodigt hon
upförde sig mot sina fiender och önskar, at alla prestenkor måtte
så upföra sig, så skulle man ej höra underliga historier ofta om
them, som haft stora rikedomar”. Hon var skyldig honom 250
daler, men han uptog til boupteckningen blott 106. ”När Warberg
afbränt, gaf jag bägge gångerna til skolans upbättrande 12 daler. ..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
