Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Thorslanda och Öckerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pastores. 841
i Gb. Magaz.) *). I Gb. Magazinet 1761 läses ock af Stabæus
”Berättelse om en dräng i Thorslanda, som skall varet lekamliga besatt
af djäfvulen”, hvilket är af Stabæus ”bestyrkt”. I början grep
Stabæus ”honom an, på Lutheri vis, med förakt och satte ena foten
på patienten, med bifogat tal”. En egenhändig afhandling om
denna sak, under rubriken: ”Beklageliga kyrkonyheter”, fins i
archivet och en copia i kongl. Bibliotheket. Bland annat, som drängen
under paroxysmerna framkommit med, var ”den s. k. svarfvarevisan”,
af hvilken Stabæus ej ihågkom mer än dessa orden: ”at svarfvare
skulle fara til Ahlekiärr, men de voro intet hema alle, utan den
ene här, den andre där ute på knalle”. Sedan tog drängen i at
”tralla rätt gallant och hvissla fram åtskilliga både menuetter och
Pålsker”. Framställande sina egna meningar om onda och goda andar
m. m. hvarvid han citerar åtskilliga theologos, erinrar Stabæus, at
”väl en djäfvul kan qvistat härifrån ut til prestegården at
recognoscera . . . och i ett moment varit här (hos patienten) och
förkunnat sådant”, som han förnummit på förra stället . . . item ”at
den arme anden finner ofta sin behageliga och anständiga badstuga
uti melancholiska sinnen, uti elaka kroppsfuktigheter liksom
förbrendt blod”, o. s. v. Det fanns 2:ne ”bohuslänska Föreningar”,
som länge gjort ond blod, miserabla båda. Den andra af 1726 om
riksdagsmannaval vexelvis i N. och S. Bohuslän. 1763 kom det
til en debatt, i hvilken St. var munvigast mot sagda Convention
och mot Kloth, som i sitt intresse försvarade den. St. förnekade
dess tillvaro; Kl. ansåg förnekelsen rent af som en hädelse. St.
sade ironiskt, at om K. ville lemna det påstående, som på en sådan
förment convention plägar grundas, ”så vil han i kärlek föreslå ett
lagligt valsätt”. Slutligen ytrade han, mot Kloths instanser, at den
”annullerade” conventionen, om den funnits, strede directe mot
grundlagarne, o. s. v. En utbredd tradition anför, huru Stabæus
i en predikan ytrat: ”tjufvar och skälmer så många som de äro”,
hvarvid en åh. stått up och genmält: ”dock icke alla”, då Stabæus
svarat: ”jag sade, du Lasses Lars, icke alla, utan så många som de
äro”. At han varit ej utan talent som predikant, låter dock sluta
sig af ett ”Absolutionsformulär” (Skriftermål) öfver en delinquent
med analys af Luc. 13: 16 (egenhändigt, i vår ego). Önskar 58
sin halfbror Gabr. Kjerrulf prestvigd. För vedervärdigheter af
mer än ett slag synes den käcke mannen varit blottstäld. Redan
1752 är han, enligt en Lars Kollebachs m. fl. intyg (för DC:t),
”oskicklig både i eget hus och i samqväm”. Bysatt 71 såsom trög
betalare. Instämdes 73 af Landsfiskalen för flera messfall. — Gift,
1. såsom ”v. pastor i Göteborg” d. 2/ 41 m. Marg. Sofia, dotter af
comminister i Ålem P. O. Rosenius: så heter det på ett ställe, men
på ett annat hos samme författare (Löfgren, Cler. Calm.) af Dan.
Rosinus, kyrkoherde i Fliseryd; hon dog in puerperio 1752 (39 år g.);
2. 1755 ”välborna mademoiselle” Joh. Malena Lundenstierna, † 1756
äfvenledes in puerperio, jordfästes här och begrofs i Spekeröds
kyrka. En Stabæi dotter gift m. Comm. Gadd.
*) Hans mspt (i vår ego) med orationes och argumenta, som
utgör omkring 20 tätt skrifna qvartblad, ger styrka åt Roséns
omdöme. I orationen til biskopen heter det: ”Præterea mendaciis
quidem sum adsuefactus theoretice, licet non practice, nec
probabiliter än foro soli”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
