Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Warberg, Lindberg, Torpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
958 Warberg.
dragit 31 dr smt från studer. Hans Falkman. Denne spelman (jfr
s. 946) var likväl så ortodoxt ifrande, at han 1740 anklagade stud.
Elias Brossig för försummande af gudstjensterna en böndag och
i samtal och disputer röjt griller rörande de vigtigaste trosartiklar
och symbol. böckerna, förkastande i synnerhet kyrkogången.
Werners religiösa nit hade stigit så, at han på allmänna vägar sökte
med studentvärjan ”inpregla eller inprygla” (Billingdahls ord)
theologien ”i Brossigs rygg åtminstone”, och då docenturen utéófvats
på Himle härads mark, förvistes målet til dess Tingsrätt. Var
vicarius rector här 1742 (ej ”rector i Warberg 1740” såsom Nyerup
skrifver), kanske ock något längre, ehuru han 43 var Informator
för baroner Ribbing i Lund. Kongl. Hofsecreter i Stockholm 1749,
och Ombudsman eller Inspector ibm 52. Egde där en gård och
fabrique ”samt en hederlig beställning”; pliktfälldes 53 til 20
dalers böter för oanständigt skrifsätt mot rådstugurätten i Warberg.
Tyckes glömt hvad han kunnat taga till valspråk: Macte Virtute.
”Förföljd af crediten”, lemnade han Stockholm 1758, begaf sig til
Norge, och til Köpenhamn 59. Åtskilliga hans skrifter, der utgifna,
upräknas i Nyerups Lexicon. Bland dem märkvärdast: Clavis
lingua latinæ, 5 (4) delar, och om Ligheden og Uligheden
imellem det danske och svenske Sprog. Clavis, tr. 1766, in IV Tomos
digesta, är dedicerad til danska kungen, svenska kronprinsen och
några danska Geheimeråd; företalet dertil har professor Schlegel
skrifvit. Boken ”smakar af en Cellarii, Goclenii, Noltenii, Schori,
Turcellini och Vorstii granlagenhet i latinska puristeriet samt
innehåller en hop bemärkelser och sammansättningar, som saknas i den
store Gessners skattkammare”, etc. (Se Salvii L. Tidn. 1766;
Giörvell, 67; Lindbloms Lex. företal, Hammarsköld, m. fl.). W. dog
i Köpenhamn 1779.
M. Peter G. Stockman, f. i “Stockhult“ af Kalfs
Frölunda, bondson. Til Upsala 1738. Magister (hvar?)
44. Rector s. å. Prestmötsorator 51. † 1786(5?).
Hette som scholaris i Warberg Stockberg. . Utgaf pro
rectoratu heptas thesium, Resp. Laur. Brotander. Skref ”ut potius”.
I ett långt latinskt testimonium 1769 för I. Sev. Pyhlsson til
Lund omtalar han förbudet af biskopen etc. för rectorer at
dimittera; gör det dock. Han hade 55,fått ett slikt förbud för A. B.
Friis, som förbigått gymnasium. År 71 inkom til DC:t en
läkareattest, enligt hvilken Š. ”befinnes vara af en svår astma och Tussi
sicca betagen samt af hypocondrie besvärad, så at, derest hans
passioner ej skola stadna uti obotlighet, är nödigt, at han får en
tjenlig cur.” Hade en process med rådmännen, den de påfört
honom iör förvaltning af skolmedlen. Af ledsnad däröfver rymde
han skolan, flyttande til Hjortberg i Walda (71). Vid en
ansökning 74 skrifver han om lärarne i Gbgs skola, där han varit
1729 fj. Så om collega Fridelius, ”en man, som i ämbetsdrift
och nit för ungdomens förkofring näppeligen haft eller får sin like;
efter honom kom Hagman, en flitig och välment lärare, dock icke
mot den förre, som ville för mycket til utan at arbeta ihjäl sig.
St. var ”kort, fet och undersätsig”. En son Gust. Fredrik
(upkallad efter Hjortberg?), född 1775 i Walda, upgifves blifvit
Handelsbokhållare i Frankrike, Tyskland, Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
