Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Wärö och Stråvalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pastores. 995
notarius; Samuel, mag:r, Häradshöfding; Carl Ulric, secreter, † 1817;
Cath., g. m. Wallgren (Abild). (En Carl Brag dedicerar i Lund
1790 til C. G. Wallgren, Sam. Brag, patruo, C. U. Brag, secr., och
til Hugo och Nicl. Öhrvall, avunculis.)
M. Peter Wetterberg, f. i Ekås 2/ 1724, commin.
son ibm. Til Lund 43. Prestv. 47. Magister 48. Commin.
i Svenljunga 55 och Pastor ibm 61. Riksdagsman 71 och
798. P. l. 1773; “prost“ 77. Prost 82. Opponens 68
och Præses 85. “Th. dr.“ 1800. † ⁄, 1803.
o
Var först kopparslagarelärling, kom hem och begärde på knä
få studera; genom en fint af modren biföll fadren det ändtligen.
Dimitterad från Halmstad af H. Dryander. S. å. nationsomdöme:
”har snille och är af ett beskiedeligt lefverne men mycket fattig”.
Opponerade en gång, då H. Benzelius närvar, som, förtjust, kallade
honom til sig och gaf honom en vacker penningsumma.
Domprosten Westring antog honom til Informator. Dedicerar 1744 til O.
Kierrulf, i Torup, och J. Dryander, rector; och 46 til G. Wallin.
vid denna disp. gick Præses, Sv. Bring, af aktning för respondens
ur cathedren. En upmärksam åh. af hans profpredikan i Gustavi
för prestembetet kallar honom til ostindisk skepsprest; men
svaret blef nekande. Anbudet stegras, men han vägrar dock. Ytrade
sig riksdag. 71 för nuvarande ärkebiskops valsätt och at
Superintendenterna må få biskopstitel. Installationspredikan 73, text: Cor.
1: 30, om ”En san och lefvande kunskap om vår Frälsare såsom
vår salighets grund: 1. såsom vår vishet”, etc. Episcopus förmante
presterskapet at vid åhörarnes undervisning ”lämpa sig efter deras
af Gud undfångna snillesgåfvor”. De som äro af svagare minne,
skulle icke ”betungas med en trälaktig stora catechesens utanläsning”.
Gräset på kyrkogården borde en gång om året, ”vid gamla
midsommar”, afslås. Lamberg sade sig ”nogsamt vara bekant, det
jordens bevarande för alltför stark käle vore orsaken, hvarföre
många flere ställen ej afsloge de balländska kyrkogårdars gräs”.
Men härtil svarades, det jorden lika fult (fullt) blefve bevarad för
mycken käle om vintren, emedan kyrkogårdar alltid äro förmedelst
de i dem förruttnade kroppar af bördigare jordmon. En jagtlöjtnant
Bagge invände, at ”som hända kan, at något af de dödas ben, som
om vintren blifvit ofvan jorden, komma bland det afslagna gräset
uti höet och vidare uti båsarne för boskapen, så . . ha
församlingarne längesedan beslutat at gräset på kyrkogårdarne icke skulle
afslås”. På förslag af prosten Ahlelöf faststäldes, att förbön för
sjuka ordentligen göres efter predikan, men för dem, som äro
mycket illa sjuka, då F. W. näst före evangelium läses. Oseden at
”mäsa (sic) högt efter presten”, förböds. Barn af almogen ”med
snillesbegåfning” önskar Enpisc. skola sättas i skola at studera.
Klockaren Engberg berömmes dels . . dels för sin insigt så i
medicinen som chirurgien . . hade från London förskaffat sig en
kostelig Electricitetsmachine ok med den anstält på sjuka flera
lyckliga försök. (Med honom må väl Hjortberg i Walda satt sig
i beröring!) S. å. träffades hustru Börta i Lingome af åskslag ute
på marken (jfr vid Walda en dylik händelse här s. å.), bars hem
som död och dog några dagar efter. Med anledning däraf skref
Wetterberg :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
