- Project Runeberg -  Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan /
1206

(1885) [MARC] Author: Carl Wilhelm Skarstedt - Tema: Göteborg, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1206 s /

En stor sak, som herdaminnena kunna lära och inskärpa,
är bland annat, at likasom det tilhör presterna framför andra
at vara all mensklig ordning undergifne för Herrens skull,
så tilhör det dessa at förebygga omvändningen af denna
storslagna sats så, som det dock någon gång skett, som
skulle man vara undergifven all gudomlig ordning för
menniskors skull. Vidare, at herdebilderna, af hvilket slag de
må vara, äro culturbilder, tidsbilder för den blott småningom
och successivt sig utvecklande culturen, hvars främste
målsmän församlingsherdarne äro och hvartil alla hvar i sin
mån bidragit, och deri ha sagda bilder sitt egentliga värde.
Dock, vi vilje ej utföra vårt slutord längre med hvad som
kunde anses för digressioner, utan tillägge blott dels vårt
erkännande af den upsåtliga underlåtenheten at särskildt
upptaga en prostlista, som dock var utlofvad, emedan vi vid
närmare eftersinnande funno det vara öfverflödigt, enär
prostutnämningar — gifvetvis i forna dagar — gemenligen berott
af rena tilfälligheter, dem vi icke behöfva närmare påpeka
(jfr mrgórgtuua och mgógxåtorg, 1. Tim. V: 21), dels
beklagande den bristen, at vi ej kunnat vedervåga bekostnaden
af särskildt personalregister, hvartil vi ej heller torde behöfva
närmare angifva skälet. Framdeles torde denna och andra
brister supplementariskt kunna blifva afhulpna, hvilket vi
nämne för dem, som icke rent af ignorera så beskaffade
arbetsämnen, som det nu afslutade. Märkvärdigt nog är, at under
det alla måste erkänna, at ”herdaminne” är inemot det högsta
ämne man kan företaga til behandling, nedsätta likväl en
del det så lågt, at de med förnäma supercilier vilja ha det
hänfördt til ett minima non curat prætor. Alla älska,
förunderligt nog eller icke förunderligt, äfven de in i det
minutiösa gående matrikelupgifter för dagen, få åter de
minnen från förflutna tider, hvilka de dock hafva at tacka
för hvad de äro, då alltid det närvarande har sin rot i det
förflutna den ena tidsåldern efter den andra. Skälet
måhända: hvar och en är sig sjelf närmast, och utan tvifvel
äro matriklarne mera tiltalande, än herdaminnena, för den,
som har någon slags benägenhet at gå up i sig sjelf. De
senare hemfalla derföre ofta nog under domen: græca sunt
non leguntur. Men — moderata durant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:03:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbghskar/1250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free