Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
ska Deklinationsformen, hvilken antyder sig genom slut-
ändelsen -ten. 99)
39) Detta är dock icke den enda nya kasusform, hvilken vi skulle
vilja anmärka, och införa, i den Finska Deklinationsformen. Åtskilliga
ord hafva t. ex. ännu, och flere hafva troligen fordom haft, en böj-
ningsform med dubbel slutändelse (antingen -sehen, eller -heseen), hvilken,
såväl med afseende å formen som bemärkelsen, sammanfattar de skilda
betydelserna af kas. Illativus och kas. Inessivus — förenade till en; och i
hvilken kasus (enligt hvad sjelfva formen utvisar) i förra fallet, karak-
teren af Inessivus — i sednare fallet, karakteren af TIllativus, är den
predominerande. Denna dubbelform har redan i somliga ord börjat
undantränga den rätta (genuina) Illativus, så denne numera knappt vå-
gar framträda utan pronominalsuffix. Så t. ex. kan jag icke säga:
”mäni huonehen”, så framt jag icke tillägger ”mäni huonehensak”; men
härmed har jag endast antydt att ”han gick in på sitt rum”. Vill jag
nu äfven insinuera att han der qvarstannade, måste denna’nya kasus-
form anlitas: ”mäni huoneesehen”, (eller ”mäni kuoneheseen”. Kant. II,
128) d. v. s. han gick icke blott in i rummet, utan förblef äfven der.
Såsom en sålunda komplicerad form af de båda kasus Illativus ’och
Inessivus, hafva vi funnit det skäligt att äfven gifva den ett (af dem
båda) kombineradt namn, och kallat den, till skilnad från de andra,
Illessivus. Formen är annars mycket lik Diminutiven i samma kasus
(huoneiseen, huoneisehen) och kan lätt med den konfunderas. Likaså kan
jag icke säga: ”astui taivakaan” (”han steg upp till himla”); utan måste
det (med begagnande af Illessivusy heta: ”astui taivaasehen” (i Sing.) eller
laivaisikin (i Plur.) såvida meningen förmodl. derjemte var att der qvar-
stanna. (Diminutiva formen har taivaiseen, tatvaisehen). Att emellertid
ordet taivas ännu, åtminstone i vissa fall, vetat bibehålla sin gamla Il-
lativusform, skönjes deraf att jag t. ex. kan säga: ”toinenpa lensi moa-
han, toinen taivahaan tapaisi” (den ena flög ned till jorden, den andra
nådde till himmelen) ty säger jag ”taivasta tapaisi” (i Infinitivus kasus)
så var det si och så om den nådde dit. Likaså kan man ej säga ”nos-
ta häntä veneehen” (i Illat.) ”lyfta honom i båten”, utan måste det
heta ”nostak häntä veneesehen” eller ”veneheseen” (i Tless.) Kant. IL,
133; ty meningen var väl att han skulle hållas der. Deremot säger
man ”viskaisi kiviä hänen venehensäk” (i Illat.) ”han kastade stenar i
hans båt”; emedan man föreställer sig (i tanken) att den andra kastade
dem ut igen, och att de således ej länge fingo ligga der. Man säger
väl t. ex.: ”pisti rahat povehkensak” (han stack penningarne i barmen);,
men var meningen att de äfven der skulle förvaras, eller stickas djupare
in, måste det heta: ”pisti rahat poveisehen” ; hvarvid vi i allmänhet böra
upplysa att slutbokstafven » är här densamma som tillkommer, och ka-
raktiserar, den i ordet involverande Illativus kasus; och är ingalunda ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
