Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
kaså böra vi kanske nämna, att vi endast upptaga de af
dessa former, hvilka vi sjelfve äga oss bekante, och hvilka
vi med de små tillgångar vi äga af klassisk finsk littera-
tur, tro oss kunna faktiskt genom andras, och särdeles ge-
nom gamla Runors, vitsord bestyrka. Detta torde äfven
förklara orsaken hvarföre den af oss här uppgjorda ord-
ningen endast är att anses såsom provisionel, och blott för
tillfället beräknad. |
| Med anledning deraf att åtskilliga af dessa nya ka-
sus någongång kanske till formen kongruera med andra
närbeslägtade flexioner, och ordvändningar, af det på så
beskaffade former rika språket, böra vi upplysa: att ehuru
finskans s. k. partes orationis äro på det bestämdaste sätt
’ skilde från hvarandra, genom egna former och slutändelser,
måste de likväl — såsom beslägtade, deriverade, och for-
: merade af hvarandra — äga vissa beröringspunkter, der de
sammanträffa; så att det i hast stundom kan blifva svårt
att, utan tillhjelp af sjelfva meningen, åtskilja ett verbum,
ett participium, ett nomen, och ett adverbium ifrån
hvarandra, så mycket mer som man ofta.— isynnerhet i poe-
sin — begagnar främmande, ovanliga, och stundom oriktiga
ordformer. Det ärt. ex. icke något så ovanligt, att finskan —
detta besynnerliga språk, som ställer objekt och subjekt i sam-
ma kasus — begagnar substantiva (i synnerhet verbalia)
såsom adjektiva; 3) och tvärtom adjektiva, såsom substanti-
3) Så t. ex. ”Lenti luoksi Väinämöisen, luoksi laulajan urohon”
(i stället för ”laulavan”. Kal. II, 199), och — ”Henkeäs hyvä hevoi-
nen, huokoas vetäjä varsa” (i stället för ”vetävä”. Kal. II, 229); eller
— ”Tulialle vierahalle, saavalle käkeävälle” (i st. f. ”tulevalle”. Mehil.
1836, Juni). — ”Vilu on pirtti virkun vaimon, palava pahan emänrnän”
(i st. f. ”viluinen”. Mebhil. 1837, Sept.) Emellertid var det troligen på
grund af dessa ords subjektiva karakter, som v. Becker, i motsats mot
alla sina föregångare, uteslöt alla dessa slags ord (såsom t. ex. polttaja,
riisuja, kätkiä, m. f.) från de participala verbformerna i sin grammati-
ka; liksom Renvall, troligen ledd af en motsatt åsigt, uteslöt dem alla
från sitt Lexikon, förmenande att de, såsom rena participier, borde vara
upptagna i grammatikan. Bland många andra brister saknas således i
hans lexikon denna talrika klass af ord, som t. ex. antaja, tekiä, laulaja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
