Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
ter hvarandra (egentl. ”tätt i spåren) 22) lomatusten,?3) li-
mitysten, 21) ohtatusten, selätysten, sylitysten, yhytysten, yle-
tysten, m. fl. |
. 4:de Formen, -tusta, -tystå.
Peätyståä. Suutusta ?5)
Denna kasusform äger alldeles samma betydelse som
den föregående, hvaraf den är formerad, blott med det til-
lägg i begreppet att de föremål, hvarom talas, tänkas med
ändarne ej blott vara satta emot hvarandra (peättäin) och
nära hvarandra (peätysten) utan äfven fortfarande förblif-.
va i denna ställning. Denna form afser således äfven ett
helt och hållet yttre (passift) förhållande, och ej ett inre.
Så t. ex. kan man om tvenne bjelkar, stockar, fartyg, eller
i allmänhet om tvenne liflösa ting säga: ”ovat peätystäs”
men icke om tvenne lefvande, och allraminst om de här-
vid röja eller hafva någon afsigt. Ty väl kan jag t. ex.
säga om tvenne döda djur, som ligga med sina hufvuden
emot hvarandra: ”makaavat peätystä;” men äro de lefvande,
och hafva de isynnerhet någon. afsigt med detta sitt läge,
22) T. ex. ”Ajo kaksi kaupanmiestä jäletysten jäätä myöten”. Kant.
HI, 213).
23) T. ex. ”Syrjin’ yhtehen syseä, lomatusten loukahuta.” (Kal.
II, 14; v. Schröter, 8. 16).
24) P, ex. ”Sylin pilviä syseä, limitysten niitå liitä, lomatusten
loukahuta”. (Kal. II, 158). Ordet ”limitysten” torde här endast vara
ett onomatopoietiskt anklang till ordet ”lomatusten” ; emellertid tyckes
detta hafva gifvit Eurén anledning att upptaga limi, såsom ett eget ord,
med betydelsen ”klink, fogning, med kanterna (falserna?) på hvarandra”.
Meningen är här att molnen skulle kompakt sammanpackas, så ihga
remnor eller springor (luckor, mellanrum) skulle dem emellan uppstå.
25) Renvall, liksom Eurén, gör vid dessa olika slags ordformer
alls, ingen skilnad (troligen emedan han var derom okunnig), utan sam-
manblandar dem alla med hvarandra, och säger (sid. 60 i II Del.) lik-
som Eurén (sid. 285) att t. ex. perätysten, perästykein, perätyksin, peräk-
syttä, peräksyttäin, peräksyttäisin, peräkana och peräkanaisin, alla betyda
detsamma, neml. ”ordinatim, alter post alterum in ordine continuo”. Eller
som Eurén förklarar det, ”efter hvarandra”. Men på sjelfva det
olika sättet (d. v. s. på skilnaden) huru detta kan ske — derpå har
ingen af Herrarne reflekterat. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
