- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
109

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

nerelt tillämpar det här uttryckta ömsesidiga vexelbegrep-
pet på hvardera personnagerna i dualiteten, så gör nu äf-
ven denna form det; men utsträcker tillämpningen häraf
ännu litet längre, nemligen — till alla dem, som på något
sätt kunna stå i detta slags inre dualistiska förhållande:
eller ock uttrycker den en oftare skedd tillämpning häraf.
I detta fall äger denna form samma karakter som 2:dra
och 11:te, formen; nemligen att mera specielt än den före-
gående insinuera dessa ömsesidiga förhållanden. Till den-
na ordklass höra orden viereksyttätein, peräksyttätein, si-
vuksuttaisin, gon sakefEaNrin, veljeksyttäisin, unläksyttäksin,
ylöksyttätsin, 38) m. fl.

20:de Formen, -ksutasten, -ksytysten.
Peåksytysten. Suuksutusten.
. Betydelsen af denna form är i det fallet analog med
den 3:dje (peätysten) och den 12:te (peätätysten) att det
vexelförhållande, som 18:de och 19:de formen ’ här uttrycker,
tänkes ännu närmare, och intimare, med hvarandra förena
de båda föremålen, som ingå i dualitetsbegreppet. Så t.ex.
då Runan beskrifver huru en trollkunnig hexmästare, ge-
nom sina besvärjelser, stämde (eller dämde) bloden, som
forsade ur Väinämöinens (af yxan tillskyndade) svåra hugg-
sår, heter det härom bland annat: ”sillä suonia sovitti,
pättå yhtehen yhytti, suuksutusten suuret suonet, valta-
suonet vastatwsten,limitysten pienet suonet.” Kal. I, 40).
Hår finner man också den rätta bemärkelsen af ordet suuk-,
sutusten. Meningen var nemligen att. den afbuggna puls-



38) Med anledning deraf att bokstäfverna ks i dessa ord, på åt-
skilliga ställen i vestra Finland — der den rätta betydelsen af denna
ordform redan tyckes hafva gått förlorad — omkastas, och utbytas emot
bokstäfverna sk; hvarigenom t. ex. af viereksyttätsin skall hafva uppstått
viereskutaisin, af rinnaksuttaisin — rinnaskutaisin, o. s. v. är Renvall åter
framme med sin logik, och förklarar t. ex. att peälleksyttä är detsamma
som päällis-kutaisin, och att vieriskutta är detsamma som vieriskutaisin.
Denna förklaring låter i början ej så orimlig, men när man besinnar ej
mindre ordets betydelse, än dess "derivation och första upprinnelse, fin-
ner man att denna hans förklaring icke båller streck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcafinska/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free