Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vkullc ersätta bemärkelsen af det förra; hrilket äfven (att slut» af Lindahls
och Öhrliugs Lexikon) skulle vara fallet i Lappskan, der dock “askan14 kallas
alja, och “farfar44,, äfvensom “morfar44 aija, motsvarande Finska ordet äijä
•’gubbe", sä fram t man ej nemi. såsom sådant ville godkänna order eke,
hvil-ket, liksom tjclse (på Finska splä) bet. “farbror44. Likvist finner man, af
andra skrifter, att, utom allje, äfven orden ackie, atki, och (i Umeå
Lappmark) aekia betyda “fader41; hvilka ord, liksom Slavonska ordet ocho
(fader?) tyckas höra till samma klass som ukko.
På Ungerska deremot bet. ordet iike tik, såväl “fars farfar44 (iikatya)
och “fars-farmor (ökaruja) som stamfbräldrar räknade allt till 5:te led uppåt,
och begagnas om hvardera könet. Dessutom förekommer der ordet agg, (ig,
som bemärker en mycket “ålderstigen44; troligen beslägtadt med Finska
orden aika, ikä, Lappska aikc, och det Estniska aeg, aig, igga
Äfven inom de Skandinaviska språken tyckes förekomma spår af detta
ord. Dä guden Thor (på Tchuwasschiska, Voguliska och Ost i ak iska kallas
Gud ännu Tora, Toruin) i den mytiska Eddan stundom kallas for
Auka-eller Tfce-Thor, så har man trott, och sökt förklara detta der med, att
härmed åsyftades att han “åkte.44 Likväl talas ingenstädes i Sagorna, speciellt,
om denna hans åkning. Väl berättas der om hans fferfäldiga idrotter och
äfventyr, huru han vandrade, red, rodde, till ogIi med flög i brudkostym,
ni. m. och blott, liksom i förbigående, omnumnes det han engång åkte med
sina bockar, tilbammans med Loke, öfver Bifrostbro; deröfver — både åkte,
och redo, ju äfven alla dc andra gudar. Vi tro deremot att med Ake-Thor
menas intet annat än Ukko-Tlior, och det så mycket mer som han, turvis,
än kallas Asa-Thor, och än äter Auka-Thor, d. v. s. han benämndes,
växelvis, än för “Fader Thor44 och än för “Gubben Thor44. Och ännu i en
sed-nare tid sade man, om honom, då åskan gick, “godgubben åkcr“ (ty, af en
vidskeplig fruktan, vågade man då ieke ens nämna hans namn) dervid man,
kurjöst nog, tyckes hafva öfversatt ukko, först, ganska ri!»tigt, med “gubben44,
men sedermera, felaktigt, och “pä fri hand44 som det heter, med det
der-tned något likijudandc Svenska ordet “åker44. Och förefaller osk denna
för-kla ring så mycket mera trolig, som Forn-Svenskan, i mycket och mångt,
smakar efter Finska ord. Så t. ex. då man om Julen, som med många
lust-barheter firades till Thors ära, offrade åt honom cn gödd och präktig tjur,
hvilket kallades **sonnu-bluT*, så liar man (med tanken på Tyska ordet sonne)
öfversatt detta med “solens offer44. Men nu vet cn och hvar, att Finska ordet
sonni betyder *’tjur’*; månne det då ej är troligare, att dernicd förstods, det
man offrade “tjur-blod44, eller “tjnr-offer“?
Bland de Asiatiska språken, der bokstafven g ofta ersätter kt betyder
ordet aha på Tscberemissiska, aldelcs detsamma som iike på Magyariska,
och alavas på Latin. Deremot beter “fader44: aaa, agam, på Jakutiska,
agai, på Votjakiska; ugae, igae, iga på Kalmuckiska; iaa, ika på Ostiakiska
vid Irtisch; ijag på Voguliska vid Tscherdin och Verenoturje; iki på
Sur-gutiska, och aika (som bet. “man44 på Permska) samt akjamis, som på
O-renburgs-Kirgisiska bet. “vår fader.44 — Likaså höra till donna ordklass,
orden: agi pä Alcutiska; aki, på Lamut.iska, och akki, på Tungusiska, hvilka
alla bet. “broder1*; äfvensom oeke, aeche, som på Kalmuck iska bet. “moder44,
Också i Asien tyckes härkomlingar af denna ordklass, i förening med
konsonanten n, om hvars betydelse förut blifvit skrifvet (jemf. Suomi 1840, N:o 6,
pag. 47) kommit att utmärka “Gud“, som på Samojcdisk-Tavginska beter
ngoa, och på Samojediska vid Mangaseja och Turuchaijsk ngä, in. fl.
På de Afrikanska språken heter “fader’* "agia* på Fantc-spr. och.aggia på
Guldkusten bet. “min fäder44 — Ogikh på Dungola, och ackala pä Kongo,
som hvardera het. “inan44, torde äfven höra hit. Något spår af ordklassen ukko
(eller akka, aga) tycker man sig äfven skönja i ordet chöa, som på
Bosjes-inämttns språk bet. “inoder44, och återfinnes i ordet raacho, som på
Beetju-anas spr. bet. “fader44, ehuru det der förekommer i kontakt med ordklassen
uro, hvaraf cnskildta ord ej blott beteckna “fader4*, (som t. cx. ray på
Madagaskar) utan avancerat ända till bemärkelsen af Gud; så t. ex. heter Gud,
rah på Bcgirma-språkct, som talas af Negrerna emellan Sahara och Giiibi;
och hvilket, i före »in g med abba (som äfven bet. “fäder44) bildat ordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
