Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma dag som Järta afsade sig adelskapet, haft några
utlåtelser, dem Konungen ansett förolämpande mot
Landtmarskalken. Förgäfves invände Järta, som förde talan för
några af de tilltalade, att enligt gällande grundlagar finge
ingen riksdagsman, utan sitt Stånds medgifvande, antastas
vid domstol för sina yttranden på riksdagen, och att enligt
Riddarhus-ordningen det tillkommit Landtmarskalken ensam
att näpsa dem, som sig immoderate förhållit. Hofrätten
ansåg sig icke kunna fästa något afseende på denna
invändning, då Kongl. Maj:t befallt åtals anställande vid
Hofrätten. På Konungens befallning förbjödos också, emot
Tryckfrihetslagens uttryckliga föreskrift, de tilltalade att
låta trycka protokollerna i målet. Men då Konungen likväl
icke föreskrifvit Hofrätten, huru den skulle döma i sjelfva
saken, kunde Järtas glänsande försvar der göra sig gällande,
och hela påföljden för de anklagade stadnade vid
obetydliga böter.
I anledning af denna rättegång slogs öfver Järta en i
Berlin präglad medalj, med inskrift: "ob defensos cives".
Det mod han ådagalade genom att under dåvarande
förhållanden i så ömtåliga frågor som dem, nämnda båda
mål rörde, åtaga sig de anklagades sak, och den skicklighet
hvarmed han utförde dem, stadgade hans rykte såsom
sakförare och tillvann honom äfven i öfrigt allmänt förtroende.[1]
Till följd häraf mottog han så många lönande uppdrag, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
