Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åminnelsetal öfver Chemisten Johan Gottlieb Gahn, hvilket
i sin enkelhet var sitt föremål värdigt, och blifvit liksom
det värdefulla talet vid Sekularfesten på Akademiens
föranstaltande tryckt. Utom vid dessa tillfällen uppträdde
Järta ännu en gång inför denna Akademi såsom talare,
den 9 Oktober 1839, efter nedläggande af præsidium, med
en afhandling om Carl XII och hans tidehvarf. Akademien
betygade sin utmärkta erkänsla för detta sakrika och
intressanta meddelande och anhöll, att detsamma jemväl måtte
till trycket befordras. Järta förbehöll sig härvid en
ytterligare granskning, som aldrig blef fullbordad, och talet är
ännu ej tryckt. Med historiska bevis ådagalade han deruti,
före Atterbom och v. Beskow och utan vägledning af de
sedermera i Brinkmanska arkivet tryckta brefven från Bender
af Casten Feiff, att Svenska folkets kunskapsodling och
fredliga yrken icke varit så vanvårdade under Carl XII:s
krigiska regering, som man allmänneligen trott.
Denna skrift var en af de alltför få synliga länkarne
i kedjan af de grundliga forskningar i fäderneslandets
häfder, åt hvilka Järta egnade större delen af sin tid under
det sista skedet af hans lefnad. De öfriga mest betydande
voro: Försök att framställa Svenska Lagfarenhetens
utbildning från Gustaf I:s anträde till Regeringen intill slutet
af Sjuttonde århudradet, som belönades med
Vitterhets-Historie och Antiqvitets-Akademiens stora pris (1832), samt
Järtas inträdestal i nämnde Akademi 1838, Om Svenska
kyrkans yttre skick efter Reformationen, och slutligen hans
sista arbete: Minne af Riksrådet Grefve Gustaf Cronhjelm,
uppläst i Svenska Akademien år 1846.
Mästare i den historiska konsten, som genom ämnets
ordnande och framställningens lif och klarhet förstår att
fängsla uppmärksamheten äfven vid föremål, som äro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
