Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1867, efter riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tre års författningssamlingar eller kungliga
propositioner, så väl före som efter förändringen, så
torde man finna, att regeringens verksamhet icke varit
mindre den senare treårsperioden, om än icke någon
stor och genomgripande reform kunnat genomföras. Men
hvilka stora reformer var det, som man fordrade af
regeringen? Detta aktar man sig noga att uppgifva,
och karakteristiskt var i detta afseende ett yttrande
af Wallenberg i första kammaren under debatten om
dechargebetänkandet: »Det är ytterligt svårt att
säga hvad som bör göras, men något måste göras»,
hvilket efter min uppfattning är en synnerligen dålig
politisk grundsats.
Att regeringen ansåg sig blott hafva att expediera
riksdagens beslut, bestrider jag, och bevisen därför
torde saknas. Den ställning, jag sökte vindicera
åt regeringen, var just att gifva den tillräcklig
motståndskraft att stå emot riksdagen, i händelse
den skulle velat rusa fram eller göra anfall emot
konungamakten, såsom olycksprofeterna hade förespått
men hvilket sällan inträffade, emedan båda kamrarna
reglerade hvarandra.
De ämnen, hvaruti reformer någorlunda enhälligt
syntes påkallade af den allmänna meningen, voro
försvarsverket, grundskatterna och den administrativa
organisationen, oberäknadt religionsfrihetsfrågan,
om hvilken meningarna voro mycket delade men hvars
lösning emellertid småningom fortgick i jämbredd med
ett allmännare tänkesätts utveckling.
Svårligen lärer väl någon föreställa sig, att
försvarsfrågan, med den splittring i tänkesätten, som
förefanns, kunnat på en gång lösas. Men regeringen
arbetade därpå oafbrutet med de bästa krafter, som
stodo henne till buds.
Enahanda var förhållandet med den administrativa
organisationen. Regeringen ansåg början böra ske
uppifrån och tog initiativet till en ombildning af
statsrådet och departementen; men dess förslag föllo.
För alla vidare åtgärder med grundskatternas reglering
var det första nödvändiga steget att omsätta dem i
penningar, och härom framlade regeringen förslag,
som år 1869 antogs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
