Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åren 1884-1887
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanslutning, som man hittills från svenska sidan
sökt på artificiell väg åstadkomma men som man
hädanefter bör låta Norge begära.
1887 års riksdag var hufvudsakligen en strid om
tullarna, däruti jag sällan tog del, ehuru jag
röstade med frihandlarne. Då man kunde förutse,
att andra kammaren skulle kasta sig i armarna på
protektionismen, rådgjorde Themptander med många, och
äfven med mig, om icke andra kammaren borde upplösas,
i händelse den fattade beslut i sådan riktning. Jag
var synnerligen rädd för den oro och de agitationer,
som härigenom skulle uppväckas, och trodde dessutom,
att protektionismens aktier voro i stigande inom
landet. Jag afrådde därför en upplösning, så framt
kammaren med en bestämd majoritet uttalade sig. Endast
om saken berodde af en eller annan röst, fann jag
det vara snart sagdt en konstitutionell nödvändighet
att göra sig bättre försäkrad om meningen, innan man
öfvergick till en helt ny finanspolitik. Beslutet
utföll med 10 rösters protektionistisk majoritet,
och andra kammaren upplöstes. Jag fick för tillfället
orätt i min uppfattning, ty valen till andra kammaren
utföllo öfvervägande i frihandelsriktning.
Då riksdagen i maj månad åter sammanträdde, uppstod
en förbittrad strid, om man hade en ny riksdag eller
en fortsättning af den gamla. Jag kämpade för den
åsikten, att det var en ny riksdag, men denna mening,
ehuru omfattad af båda talmännen, kunde endast med
knapp nöd i första kammaren göra sig gällande, sedan
saken gjorts till en partifråga.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
