Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det sjuttionde året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvaras, att man vill lämna ett riksdagsmannauppdrag åt
en person, om hvilken man icke utan all undersökning
kan vara förvissad, att han fullgjort de medborgerliga
skyldigheter, som erfordras för kompetens till
uppdraget.
Detta stockholmsval har framkallat ett starkt rop
efter en särskild detaljerad vallag. För min del
befarar jag, att man icke skulle lyckas att a priori
upprätta en sådan lag som icke skulle i tillämpningen
medföra lika många svårigheter som riksdagsordningens
föreskrifter och de prejudikater som underlätta
dess tolkning. Genom de stora städernas indelning i
valkretsar och antagande af ett af Ehrenheim väckt
förslag, att nytt val skulle anställas, då ingen fått
absolut pluralitet, tror jag, att man skulle godt reda
sig utan annan vallag än den, som finnes i grundlagen.
Öfverdrifvet var också skriket om den oerhörda
orättvisa, som uppstått därigenom, att minoritetens
kandidater gingo in såsom riksdagsmän. Om deras
valmän t. ex. utgjorde en fjärdedel af hela antalet,
så kan man nämligen säga, att de, på grund af en
högre rättvisa än vallagens, representera åtminstone
en fjärdedel af Stockholms röstägande invånare.
Protektionisternas öfvervikt i riksdagen blef nu
uppslaget icke blott till en ny finanspolitik utan
ock till en ny ministär, med Bildt i spetsen. Efter
fruktlösa försök att få Sundberg att blifva
statsminister, måste nämligen Bildt, nödd och tvungen,
åtaga sig platsen, för hvilken han var tämligen
främmande.
Liksom i de flesta politiska frågor har jag varit
moderat i tullfrågan och förargat mig öfver de
öfverdrifter, hvartill ej mindre frihandlarne
än protektionisterna gjort sig skyldiga i sin
bevisföring. Från kosmopolitisk synpunkt är
frihandelns teori ovedersägligt riktig; men dess
grundlag, att hvarje sak endast bör produceras där
det kan ske billigast, leder ytterst därhän, att det
land, där ingenting kan produceras billigast, bör
öfvergifvas af sina invånare. Fosterlandskärleken,
vanan och till och med fattigdomen kunna likväl
kvarhålla en befolkning, som i ett annat land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
