Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSSTHÖMNINGAK VII) ÅKHUNDHADETS BÖRJAN.
tiska gränser från i dag hade upphört att gälla i morgon. Några år
senare var det de stora frågorna om en varaktig fred, och i sin mån
Frankrikes intresse att framställa Rhenfloden som dess »naturliga
gräns» i öster, som höllo samma strävanden vid liv. Under
striden om dessa naturliga områden lades första grunden till en verklig
terränglära, och landskapets former, naturbegrepp sådana som berg,
dalar och floder, fingo nu en stadigvarande plats i geografien. Arbeten
sådana som Hommeyers, Buchers och Lacroix’s från åren 1810—12 äro
bland många andra betecknande för detta skede.
Åsikten om geografiens nära sammanhang med historien blev dock
härvid ingalunda fullständigt bortlagd, och till en början gällde den
historiska nyttighetsprincipen i full omfattning, delvis så att man
inskränkte sig till att studera de områden och företeelser, som voro av
särskild betydelse för människan. Men alltmera utvecklade sig under
dessa stridens år den åsikten, att geografien utgjorde en självständig
vetenskap om jorden, som hade sitt ändamål i sig själv, och vars
uppgift var att söka sammanhanget i företeelserna på jordytan, att studera
såväl själva naturen som dess inverkan på människolivet; jorden såsom
människans oföränderligt fastslagna boplats blev geografiens
studieobjekt. Detta var ett avgörande steg framåt, och det blev ännu mera
betydelsefullt därigenom, att man nu långt kraftigare uppställde fordran
på vetenskaplig kritik och noggrannhet i arbetet.
Naturligtvis var icke denna utveckling en isolerad företeelse i
dåtidens vetenskapliga liv. Till stor del kan den anses bottna i den
samtida filosofien, särskilt i Schellings förkunnelse av vetenskapens
självändamål och de olika kunskapsgrenarnas samband, liksom i hans
sanningskrav och fordran på objektivitet. Av stor betydelse blev ock den
ombildning, som just vid denna tid några av geografiens närmaste
systervetenskaper genomgingo, särskilt statistiken och än viktigare
geologien, genom vilken det geografiska studiet av landskapet
möjliggjordes och fick en fast grund. Det var framförallt i England, som
geologien tidigt under ledning av män sådana som Hutton och framför allt
Playfair ägnade sin uppmärksamhet åt frågan om jordytans omformning
genom de i nutiden verksamma krafterna, och grunden sålunda lades
till jordytans historia, som utgör en så viktig del även av
geografien. Det var aktualismen, läran om en långsam utveckling under
inverkan av samma krafter, som vi än i dag spåra rundt omkring oss,
som nu höll sitt intåg för att sedan nå sin fullkomning genom Lyell
och Darwin. Det gick så långt, att geografien, som hittills ansetts
som ett bihang till astronomi och historia, nu ofta kom att betraktas
närmast som en utveckling och förgrening av geologien. Även de stora
nya synpunkter för ungdomens uppfostran, som vid denna tid främst
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
