Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSSTHÖMNINGAK VII) ÅKHUNDHADETS BÖRJAN.
Liksom nästan alla geografer ända intill våra dagar var han till sin
läggning alltför ensidig, och det var i detta fall hans historiska uppfostran
och intresse, som vållade att i hans arbeten studiet av naturen och dess
orsakssamband alltför mycket fick stå tillbaka för det mänskliga. I
stället för att framträda som en enda vetenskap, fick geografien
fortfarande en dualistisk karaktär, som den för övrigt ännu länge skulle
bibehålla. Medan det geografiska naturstudiet, som dock bildade
grundvalen till tidevarvets utveckling på dessa områden, närmast
kom att ansluta sig till naturvetenskaperna och främst geologien,
blev Ritter i verkligheten endast grundläggaren av den humanistiska
geografien, och efter de första
stora framstegen inträffade
snart åter ett långvarigt
stillestånd i utvecklingen:
geografien och särskilt den
elementära skolgeografien var
fortfarande övervägande en
namnkunskap och en hjälpvetenskap
till historien.
Humboldt och Ritter
representera sålunda var sin av de
båda huvudriktningar inom
geografien, som ända till våra
dagar brutit sig mot varandra.
Båda nådde stor berömdhet
och fingo talrika lärjungar och
efterföljare, och gemensamt ha
de bidragit att för nära ett helt
århundrade flytta den
geografiska vetenskapens medelpunkt
till Tyskland. I andra länder
gick utvecklingen delvis andra vägar. England stod som vi redan
antydt i aktualismens och utvecklingsforskningens tecken. I
Frankrike verkade vid århundradets början samtidigt med Humboldts
vistelse i Paris en märklig personlighet, som förtjänar att
ihågkommas icke minst därför, att han i sig i viss mån förenar båda de
sidor av geografien, som i Berlin representerades av Humboldt och
Ritter. Denne man var Malte Conrad Bruun, i Frankrike känd under
dubbelnamnet Malte-Brun. Född i Thisted i Danmark 1775, rikt
begåvad ej minst som poet och skriftställare, kastade han sig vid
unga år som en ivrig anhängare av den nya folkfrihetens ideer in i
revolutionens politiska strider, och ådrog sig därigenom de makt-
Fig. 4. Malte Conrad Bruun (Malte-Brun).
(1775-1826.)
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
